Naturpodden: Varför är det viktigt att rädda skogar?

Emil och Rebecka promenerar mot en nyckelbiotop och pratar om hur man kan ta reda på vilka skogar som har blivit avverkningsanmälda.

Varför ska man rädda en skog? Idag går debatten hög om den svenska skogen. Skogsnäringen menar att de tar den naturhänsyn som behövs medan naturorganisationer rasar när skyddsvärd skog faller. Emil V. Nilsson från Naturpodden åker ut till en skog som han tror kan ha naturvärden med Rebecka Le Moine, skogskämpe och årets miljöhjälte 2017, men när de kommer fram ser det inte ut som de hade tänkt sig.

LÄS ÄVEN: • Tidigare avsnitt i Naturpodden.

— Tanken var ju här att vi skulle prata om varför man ska rädda en skog, säger Emil.
— Precis, och det känns ju rätt ironiskt, skrattar Rebecka lite uppgivet, för skogen är ju borta. Den är redan fälld. Det är rätt ironiskt att se den här skogen upptravad i de här prydliga högarna. För antagligen hade du väl någon tanke med att vi åkte till just den här skogen?
— Ja, vi har spanat in den här skogen ett tag, säger Emil. Det tjäderspel som vi brukar åka till ligger bara en knapp kilometer bort och det här är den enda skogen i närheten som verkar vara gammal bondskog, lite varierad i ålder med olika trädslag. Men nu är den borta. Men om vi ska se det här lite mer konstruktivt — hur går det till när man vill rädda en skog? Vad är det främsta redskapet?
—Kunskap är det främsta redskapet, säger Rebecka. Det här är ju vad som händer, hela tiden och varje dag, i Sverige och i världen, att skogar försvinner utan att vi har kunskap om den. Det finns säkert ingen som gjort en ordentlig inventering av den här skogen och de tror nog de flesta att det ingår i det svenska skogsbruket med våra ”hårda” miljölagar. Men så är det alltså inte. Det är ju många hektar som försvunnit här.

LÄS ÄVEN: • Miljöhjälte åker på turné för att berätta om biologisk mångfald

Emil och Rebecka pratar om skillnader i hur skogen har brukats historiskt jämfört med idag.

Emil och Rebecka börjar promenera längs den sönderkörda skogsbilvägen. Strax söder om hygget ligger en yngre tallskog. Snön ligger fortfarande djup och solen lyser svagt ifrån sydväst. Det är alldeles tyst, inte en fågel hörs.
— Men växer inte skogen upp igen, frågar Emil.
— Jo, eller nja… Då kommer man in på vad som egentligen är en skog. Det finns mer än 800 olika definitioner på vad skog är.
— 800?!?
— Ja, och den enklaste kanske är att det är träd som växer. Men det behöver inte betyda att det är ett fungerande ekosystem.
— Vi har ju något liknande här bredvid oss, säger Emil. En gallrad lite yngre tallskog. Jag vet inte hur gammal den är, kan den vara 30 år?
— Exakt. Den är nog 50-60 år, skulle jag tro. Det här är inte ett riktigt ekosystem för mig. Det här är bara träd som står upp där man maximerat tillväxten av trädens biomassa. Det här är en tråkig skog som få arter kan utnyttja. Vi ser ingen död ved som står upp. Det är en monokultur. Det är som att jämföra äng med åker. Ängen är en av våra mest artrika miljöer, på åkern odlar man bara en art. Det här är som en åker.

— Men har inte vi människor alltid brukat skogen?
— Jo, men nu gör vi det på ett väldigt intensivt, industrialiserat sätt på en väldigt stor skala och väldigt snabbt. Förr i tiden när bönder ägde och brukade sin skog tänkte man flera generationer framåt. Då plockade man inte ner allt på en gång, för då skulle ju inte nästa generation på gården ha någon skog kvar.
— Är det sådant skogsbruk som kallas dimensionsavverkning?
— Ja, eller plockhuggning. Det finns lite olika namn för det. Det här försiktiga bruket av skogen har man hållit på med länge, bondeskogsbruket. Det är egentligen inte förrän först för 50-60 år sedan som vi började med det som egentligen är normen idag. Och nu tänker man inte på samma sätt. Nu är allt industrialiserat. Sedan är det inte lika mycket privatägd skog längre. Det mesta ägs eller sköts av stora skogsbolag. Och de har inte alls samma långsiktiga tänk. Så det är väldigt stor skillnad på då och nu.

LÄS ÄVEN: • Guide till att engagera sig för att rädda miljön

Rebecka vill titta lite på en nyckelbiotop som ligger i närheten. De lämnar vägen och pulsar ut i snön. I nyckelbiotopen står träden tätare, det står äldre och yngre granar, någon ek och ganska mycket tall om vartannat. Skillnaden mot den gallrade tallskogen är stor.
— Har du jobbat med att söka upp skogar som kan vara intressanta ut naturvårdssynpunkt, frågar Emil.
— Ja, det har jag ju, svarar Rebecka. Jag och min storebror Pierre gjorde en hemsida för att tillgängliggöra avverkningsanmälningar.
— Okey, vad heter den då?
Skogskartan.nu. Nu finns det faktiskt två olika sidor som visar samma sak, den andra heter Avverkningskoll.se. När jag började engagera mig för skogen var det en viktig sak, att kunna få ut de här avverkningsanmälningarna för att veta vad som var planerat. Så den hemsidan har vi använt väldigt mycket.
— Sedan kan man väl använda Skogens Pärlor också, Skogsstyrelsen sida? Där finns avverkningsanmälningar, men också nyckelbiotoper som den här vi går i.
— Ja.
— Solen lyser nu på nyckelbiotopen.
— Ja, det ser fint ut. Ska vi ge oss in?
— Ja, det gör vi!

Lyssna på hela avsnittet här (eller där du brukar lyssna på podcasts):

• Länk till Naturpoddens avsnitt på Soundcloud

En podcast kan förklaras som ett radioprogram på nätet som du kan lyssna på när du vill. Enklast är att prenumerera på program som du gillar via en smartphone. Leta först upp ett podcastprogram i App Store (iphone/ipad) eller Google Play (Android). Du kan söka på podcast. De populäraste sökresultaten bör vara bra program, men några kända alternativ är Apple Podcaster, Acast eller Pocket Casts. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Erik (4805 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!