Naturpodden: Ulrika Karlsson försöker rädda kyrkans skogar
Engagemanget för naturen är stort i Sverige, men miljörörelsen står ofta vid sidan av de beslutande organen i samhället. Ulrika Karlsson har engagerat sig i Svenska Kyrkan för att förändra synen på skogen. Hon startade Himmel och Jord år 2021 och var ordförande fram till mars 2026.
Ulrika Karlsson har grundat Himmel och Jord som var med och gjorde skogen till en valfråga i kyrkovalet 2025.
För många i miljörörelsen har valet till Svenska kyrkan i september 2025 visat att det går att få frågor om skog och biologisk mångfald att bli valfrågor. Det har väckt ett hopp om att skog även kan bli en fråga i riksdagsvalet 2026. För att få veta mer pratade Emil med Ulrika Karlsson som har varit väldigt viktig i kyrkovalet.
– Jag kommer från miljörörelsen och har varit med i Naturskyddsföreningen i en evighet. Självklart är jag medlem i kyrkan och nu har vi världens största kris i mänsklighetens historia och kyrkan tar inte det på allvar. Det är katastrof, säger Ulrika.
I trakten runt Tärnaby finns några av Sveriges finaste granurskogar. Foto: Emil V. Nilsson.
Nystartat kyrkoparti
För Ulrika började det med att hon gick med i De gröna i Svenska kyrkan 2019. Det är Miljöpartiets nomineringsgrupp (som kyrkopartierna kallas) inom kyrkan. Hon ville vara med och förändra kyrkans skogsbruk och driva det som en fråga inför kyrkovalet 2021. Svenska Kyrkan är demokratiskt styrd och samtidigt Sveriges femte största skogsägare, så Ulrika ville driva på så att kyrkans skogsbruk slutade med kalhyggesbruk och övergick till naturnära skogsbruk men även skyddade 30 procent av skogen. Efter ett tag kände hon att kopplingen till Miljöpartiet inte passade henne. Hon ville få med hela miljörörelsen in i kyrkopolitiken och bildade därför en nomineringsgrupp (”kyrkoparti”) som bara handlade om kyrkan och inte hade några kopplingar till något politiskt parti: Himmel och Jord.
– Bara ett halvår innan kyrkovalet i september startade jag Himmel och Jord och började samla in de 300 namnunderskrifter som behövdes för att vi skulle få ställa upp i kyrkomötet samt alla stift och församlingar i Sverige.
Starten för Himmel och Jord kunde inte ha blivit mer dramatisk. 13 april blev nomineringsgruppen godkänd tack vare att de samlat in 309 underskrifter och 15 april var sista dagen för att nominera kandidater till stiften. Trots tidsbristen lyckades Ulrika och hennes vänner få in 21 kandidater som ställde upp för Himmel och Jord i sex olika stift.
Livets kriser är sammanvävda
För Ulrika är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på den hållbarhetskris som mänskligheten befinner sig i. Det är lätt att tro att biologisk mångfald bara handlar om arter, och att klimatet bara handlar om koldioxidhalten i luften – men problemen hänger ihop och är sammanvävda med mänsklighetens framtid:
– Jag blir alltid förvånad när folk delar upp det. Säger man klimat så måste man ha en viss biologisk mångfald, säger man klimaträttvisa så måste också skogen stå kvar för annars så skapar vi utsläpp, översvämningar och torka på andra ställen i världen, förklarar Ulrika.
Enligt Ulrika är det kristna budskapet tydligt: man ska värna skapelsen. Kyrkan har alltså redan en befäst moral kring de här frågorna, vilket gör konflikten runt skogen väldigt uppenbar. Det som saknades var engagerade i kyrkan som orkade driva miljöfrågor.
– Vi behövde få media att skriva om det här, men framför allt så behövde vi – som vill värna om miljön och skogen – finnas på de positioner i kyrkan där man faktiskt tar besluten. Det går inte att bara jobba vid sidan av, betonar Ulrika.
Kirjesålandets urskog är en av de mäktigaste skogarna i Sverige. Området räddades från avverkning av bland annat Naturskyddsföreningen. Foto: Emil V. Nilsson.
En politisk framgång för skogen
Det senaste kyrkovalet hölls i september 2025. Efter det har Himmel och Jord en kyrkomötesgrupp på sex personer (tidigare hade de ett mandat), men även andra nomineringsgrupper som värnade om skogarna gick framåt i valet. Nu fortsätter arbetet med att förändra Svenska kyrkans inställning till hållbarhet i allmänhet och skogen mer specifikt. En viktig del är att kunskap från själva skogsförvaltningen måste nå de som har politisk makt inom kyrkan. Det gäller inte minst när avverkningsanmälningar är överklagade.
– Det är därför väldigt viktigt att skogsgrupper och andra talar om hur det ser ut för politikerna. Vi får inte veta det annars. Jag tycker det är självklart att kyrkan inte ens ska göra avverkningsanmälningar som riskerar att hamna i domstol. Man ska vara bättre än att följa lagen, menar Ulrika.