Naturpodden: De maxar den biologiska mångfalden i sin trädgård

Sophia Callmer och Martin Stoltze har byggt upp en trädgård som rent estetiskt för tankarna till Medelhavet, men vars biologiska mångfald bygger på sandstäppen som finns helt naturligt runt knuten. Marken ligger strax norr om naturreservatet Drakamöllan som bland annat är känt för den säregna och ovanliga naturytpen som kallas sandstäpp. Tillsammans har de företaget Drakängen.

De har även hästar som betar delar av deras mark, men de får inte gå där på sommaren, och inne i själva trädgården härmar de hästarnas bete genom att klippa med gräsklippare som har uppsamlare sent på hösten eller tidigt på våren. Därför har de också fått en trädgård som är full av spännande naturupplevelser under sommaren.

– Det är viktigt för oss att trädgården hänger ihop med det som är lite längre bort. Vi har ingen skarp gräns mellan trädgården och omgivningen, förklarar Martin.

Sandig ängsmark med ovanliga bin

I både trädgården och omgivningarna trivs åkervädden, en korgblommig växt med himmelsblå blomkorgar där väddsandbiet kryper runt för att fylla pollenkorgarna på sina bakben med blålila pollenkorn. Och eftersom väddsandbiet trivs så bra så finns även dess ovanliga boparasit – väddgökbiet. Sophia och Martin har även stekelhotell av den lite ovanligare sorten. I något som ser ut som murbruk mellan tegelpannor har honor av humlepälsbi grävt ut bokammare som grenar ut i flera gångar och slutar med en kammare. Senare samlar honan pollen och nektar i kammaren innan hon lägger ett ägg där. Vid öppningen till bokammaren bildas ett rör som ser ut som en skorsten, men de regnar bort på vintern.

– Man trodde att humlepälsbiet var helt utdött från Sverige, men sedan hittade man det vids några hus här nere vid kusten i Skåne. De bygger bon i lera, och i gamla hus har de byggt bon i obränt lertegel som består av tre delar sand och en del lera som man tagit från backen och blandat ihop. I Sverige kan humlepälsbiet ha varit helt och hållet knutet till människans boplatser, funderar Martin.

Trädgårdarnas betydelse för mångfalden

Att tänka på biologisk mångfald när det gäller trädgårdar har blivit allt vanligare. Idag finns det ett utbud som går så mycket längre än till fågelholkar – gräsmattor görs om till ängar, sandhögar och stekelhotell skapas för vilda bin och dammar grävs för groddjur och trollsländor. Men samtidigt går det dåligt för naturen i Sverige, allt fler arter har blivit rödlistade. Kan vi rädda den biologiska mångfalden genom att förändra våra trädgårdar?

– Jag tror inte att vi kan rädda den med trädgårdar, men att man med sin trädgård kan öka förståelsen för biologisk mångfald. För jag tror att det är viktigt att fler har kontakt med naturen i sin vardag, och det kan man verkligen ha i sin trädgård, menar Sophia.