Naturpodden: Sebastian Sundberg är floraväktare för rikkärrens orkidé
Att räkna en liten orkidé på ett kärr utgör grunden för rapportering till EU och vår egna rödlista. Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken tar med Emil ut på ett gungfly för att räkna gulyxne som hotas av igenväxning och klimatförändringar.
Sebastian Sundberg från SLU Artdatabanken letar efter gulyxne på kärret som heter Vissjön i Uppland.
Sebastian Sundberg är växtekolog och jobbar som kärlväxtansvarig på Artdatabanken. Han bjuder med mig ut till Vissjön i Uppland för att leta efter gulyxne på något så ovanligt som en lokal i inlandet, men det gör han på sin fritid som floraväktare. För det är floraväktarna som utför majoriteten av de inventeringar som Sverige sedan ska meddela EU, så kallad artikel-17 rapportering.
Gulyxne är både rödlistad som sårbar (VU) och listad i EU:s art- och habitatdirektiv. I Sverige finns mer än en tredjedel av alla gulyxne i EU och Storbritannien, viket gör den till något av en ansvarsart för oss.
Floraväktare räknar hotade arter
Vi vandrar ut i kärret från väster. Det gungar under varje steg och Sebastian hittar gott om sumpäggsvamp, en röksvamp som växer på mosstuvor i kalkrika kärr. Efter en hel del sökande hittar vi den första plantan av gulyxne. Den är verkligen pytteliten, med två tunglika blad som sticker upp ur marken och en liten blomställning i mitten. På just den här lokalen har det rapporterats 68 plantor av Mikael Löfroth år 1992. Det kan vi läsa på den app som floraväktare använder.
– I mina arbetsuppgifter ingår det att hantera rödlistan för kärlväxter och EU-rapporteringen av arter som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Och i och med att vi är här och letar efter gulyxne så slår vi två flugor i en smäll, säger Sebastian som trivs som fisken i vattnet.
Gulyxne är en mycket liten orkidé där blommorna är vridna så att läppen sitter uppåt. Den är rödlistad som sårbar (VU) och har numer sin huvudsakliga utbredning i östra Svealand, men landets mest individrika lokal finns i östra Gästrikland.
Fler fynd betyder inte att arten ökar
Ju mer man letar, desto mer hittar man. Den principen gäller för gulyxne där runt 50 lokaler är nyupptäckta bara i Uppland, men det betyder inte att arten ökar i Sverige. De nya lokalerna har hittats där ingen annan har letat tidigare. I själva verket har arten försvunnit från flera platser i södra Sverige, och senast arten rapporterades här från Vissjön var 2012 och då upptäcktes bara fem plantor.
– I Norduppland finns det flest lokaler av gulyxne i hela landet, ungefär tre fjärdedelar av Sveriges alla lokaler. Men den mest individrika lokalen finns i Gävleborg som innehåller drygt 80 procent av alla plantor av gulyxne i hela Sverige. Vi vet samtidigt att Sveriges näst största lokal på Gotland med 10-20 000 plantor dog ut och även i Skåne har växtplatser dött ut. Det påverkar bedömningarna för den kommande rödlistan, säger Sebastian.
Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken gömmer sig bland vegetationen ute på kärret i Uppland.
Efter att vi letat runt på kärret i flera timmar kan vi tillslut summera våra fynd. Det är totalt 160 plantor som vi hittat, varav 49 var överblommade. De andra har inte blommat i år. Så många plantor har ingen räknat på den här lokalen tidigare.
– Det är skitkul! Jag var glad bara av att vi kunde återfinna arten härute. Jag har ju varit här tidigare, för 18 år sedan, och då fick inte jag intrycket av att det skulle ha funnits så mycket då inte, konstaterar Sebastian.
Och med det har det blivit dags för oss att ta oss ut från kärret och återvända hem. Sebastian kommer att mata in våra fynd i Artportalen så att de kan utgöra en grund i den nya rödlistan soom kommer snart. Där verkar gulyxnen fortfarande bli klassad som sårbar (VU). Igenväxning och klimatförändring är två faktorer som gör att arten fortfarande riskerar att utrotas från landet i framtiden.
