Naturpodden: Samtal inför biologiska mångfaldens dag
Den 22 maj firas mångfalden i hela landet. Biologiska mångfaldens dag förmedlar väldigt mycket glädje, men också ett stort allvar. I det här avsnittet av Naturpodden pratar Emil med tre personer som varit engagerade i firandet sedan 2017; Didrik Vanhoenacker, Maria Brandt och Erik Hansson.
Maria Brandt (Biotopia), Didrik Vanhoenacker (Naturhistoriska riksmuseet) och Erik Hansson (Natursidan).
Här i Sverige började den biologiska mångfaldens dag 22 maj uppmärksammas efter att Rebecka Le Moine, idag talesperson för biologisk mångfald i riksdagen åt Miljöpartiet, hörde av sig till Erik Hansson på Natursidan. De kontaktade olika föreningar, privatpersoner, kommuner och andra för att uppmärksamma dagen. Syftet var att få folk att prata mer om biologisk mångfald, varför det är viktigt och överhuvudtaget få folk att förstå vad biologisk mångfald är.
– Första året fick vi verkligen kämpa för att försöka få folk att göra någonting och också för att få med redan intresserade. Det var år 2017, så i år blir det åttonde året. Det har växt mer och mer. Nu är det en etablerad dag och det arrangeras mellan 250 och 300 aktiviteter varje år. Det är otroligt kul, säger Erik Hansson entusiastiskt.
Uppsala ordnar Bioblitz Linné 17 maj
Biotopia är ett museum i Uppsala som har arrangerat Bioblitz Linné sedan 2017 i samband med Biologiska mångfaldens dag, och så även i år då firandet sker 17 maj. En framgångsfaktor har varit den sköna blandningen av folk från olika håll – ideella föreningar, Upplandsstiftelsen, Uppsala kommun och även SLU Artdatabanken brukar vara med på ett hörn. Maria Brandt är naturvägledare på museet Biotopia i Uppsala och ska vara med på bioblitzen – men vad är det egentligen?
– En bioblitz är att man letar arter i ett begränsat område under en begränsad tid. Det är kul att få till möten mellan de personer som kan väldigt mycket och barn och vuxna som aldrig tittat på olika skinnbaggar, eller som inte visste att man kan höra skillnad på olika fåglar eller fladdermöss. Om man hittat något så kan man få ett svar om vad det är, alla går hem med nya artkompisar, förklarar Maria Brandt.
Bioblitz Linné har arrangerats sedan 2017, bilden visar när arrangemanget var vid Håga utanför Uppsala.
Stockholm samlas vid Akalla by 24 maj
Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och har medverkat i flera olika arrangemang för att lyfta fram biologisk mångfald. I år ska han vara med på Stockholms stads arrangemang ute i Akalla by, en 4H-gård och populärt utflyktmål på södra Järvafältet.
– Vi kommer att vara ett gäng där från Naturhistoriska riksmuseet, men det kommer också folk från olika naturföreningar. De flesta artkollarföreningarna i Stockholm kommer att vara därute den 24 maj mellan klockan 10 och 16, berättar Didrik Vanhoenacker.
Didrik är svag för artbingo, en lek man kan använda för att utmana sig själv att hitta arter i ett område.
– När man väl är ute i naturen är det ett lätt sätt att engagera folk i att leta efter saker som är rimligt att hitta. Har man gjort ett bra artbingor – ofta brukar vi göra ett med 16 rutor – blir det spännande att leta efter arter. En fördel med konceptet är att man valt ut arter som det finns en rimlig chans att folk känner igen och att det finns en rimlig chans att hitta dem.
Stort firande över hela landet
Det Maria och Didrik beskrivit är två exempel på hur Biologiska mångfaldens dag lyfts fram, men över hela landet så sker väldigt många olika aktiviteter. Och ingen har lika bra koll på dem som Erik Hansson:
– Vissa aktiviter är kanske mer för biologer, men det mesta är mer grundläggande arrangemang, som att man bygger fågelholkar på torget i någon mellansvensk stad eller bjuder in till familjeaktiviteter. Det som blivit vanligare är att företag vill vara med och uppmärksammar dagen. För mig är det ett kvitto på att konceptet biologisk mångfald har spridit sig ut från universitetens korridorer till något som fler och fler pratar om.
Gör Biologiska mångfaldens dag till en röd dag
Syftet med att uppmärksamma den biologiska mångfalden handlar om att visa att den befinner sig i en allvarlig kris men att det även finns mycket glädje, vackert och hoppfullt kopplat till mångfalden som är så fantastiskt att upptäcka tillsammans. När Erik Hansson får frågan om vad nästa mål är med Biologiska mångfaldens dag så svarar han direkt:
– Varför inte göra det till en röd dag? Det kan väl ändå naturen förtjäna med tanke på vilka andra helgdagar vi firar i det här landet, säger Erik Hansson med ett leende. Dagen förmedlar väldigt mycket glädje men också ett allvar.
