Gå till innehållet

Naturpodden: Annie Ross kämpar för naturen inom Social­demo­kraterna

Få skulle hävda att Socialdemokraterna varit kända för sin naturpolitik, men med Annie Ross har det blivit ändring på det. Som nyvald ordförande för Reformisterna lyfter hon naturrestaureringslagen och skogsfrågor på ett sätt som väcker hopp om förändring efter riksdagsvalet i höst.

Idag är naturfrågor i allra högsta grad politiskt sprängstoff. Att värna om livets mångfald i form av artrika skogar – från varglav till lodjur – gör att man står för något helt annat än sittande regeringen. Samtidigt har det idag största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, länge varit för ett industriellt utnyttjande av både skog och jordbruksmark – inte alls olikt Tidöpartierna. Därför är det extra hoppfullt att den socialdemokratiska föreningen Reformisterna och deras nyvalda ordförande Annie Ross lyfter fram ett hållbart skogsbruk och klimatpolitik som några av deras viktigaste punkter för att reformera politiken inför riksdagsvalet.

– För mig är relationen till naturen något väldigt kärt och nästan heligt, och väldigt nära förknippat med min relation till min familj, förklarar Annie Ross som är uppvuxen i Motala och har sin släkt på västra Östergötlands landsbygd.

0:00 0:00
Lyssna på Emils samtal med Annie Ross inspelat på Sveavägen 68 onsdagen den 11 mars. Du kan också lyssna via Spotify, Apple podcaster och Youtube.

Politik mot naturen

Dagens industripolitik med evig ekonomisk tillväxt som mål är ett hot mot vårt gemensamma naturarv. Samtidigt så driver sittande regering frågor om jord- och skogsbruk som om Sveriges natur helt saknar värden i sig, trots de lagar som Sverige måste följa på EU-nivå. Det här vänder sig Annie Ross mot.

– Naturen är något som är djupt värt att bevara, men det finns också otroligt mycket känslor kring naturen, och känslor är något som man inom politiken kan profitera på och skapa konflikt kring. Men de som hör av sig mest till mig när det gäller naturfrågor är vita män i åldern 50-60 år som bor på landsbygden. Det är inte massa södermalmstjejer utan ”Leif från Avesta”, förklarar Annie.

Oskyddad skog på Uppsala universitets mark i Uppland under Nya skogsgruppens utflykt. Foto: Emil V. Nilsson.

Hos engagerade skogsägare finns en tydlig medvetenhet om att vi befinner oss mitt i en klimatkris och att ett nytt skogsbruk behövs. Tyvärr befinner sig den politiska diskussionen inte där.

– I politiken försöker man framställa det som att vi har en kris kring äganderätten, att EU-lagstiftning som inte ens börjat genomföras skulle vara det stora hotet – det är ju helt enkelt inte sant. Utan det handlar om att man inte vågat – eller velat – ställa om och ta in ny kunskap när det gäller klimatnyttan och krisen i naturen, betonar Annie.

Skogsfrågor kan vinna val

Att skydda mer skog och lägga om till ett naturnära skogsbruk blev en viktig fråga för många väljare i kyrkovalet förra året. Frågan är om inte skogsdebatten förändrats så mycket att natur- och klimatkrisen i skogen inte längre går att avfärda. Kalhyggesbrukets tid som bärnade idé för skogsbruk i Sverige har redan fallit.

– Tyvärr så har det tagit alldeles för lång tid innan någon i politiken har vågat säga det. Det här är vårt största ekosystem, hur vi lever och brukar skogen har en jättestor påverkan på hela vårt samhälle, inte minst landsbygden. Nu finns det en chans för ett helt annat skogsbruk efter valet så därför är det jätteviktigt att alla miljöengagerade går man ur huse under den här valrörelsen och ser den här chansen som faktiskt finns, uppmanar Annie.

Kalavverkad kontinuitetsskog på Uppsala universitets mark i Uppland. Foto: Emil V. Nilsson.

Var med och lyft natur och klimat inför valet:

Mer att läsa