Näktergal. ”Absolut! Men inte utanför mitt sovrumsfönster!” Som fågelskådande 08:a så var det synnerligen glest med denna Nattens Pavarotti / Marodör (helt beroende på vem man frågar…) i hemmamarkerna. Det var södra Sverige som gällde. Då. Nu har vi den mest lite här och var i Stockholmstrakten, där täta buskage/lövträdridåer finns, gärna i nära anslutning till vatten. Nationalstadsparken har flera sådana områden att erbjuda.
Naturjulkalendern 2025: Stefan Oscarsson
Stefan ”Oscar” Oscarsson började med djurintresse i unga år, där kräldjur och sedan fåglar kom att dominera skälen till utomhusvistelserna. Ganska snart kom kameran in i bilden och han har haft ett flertal utställningar, publiceringar i diverse tidskrifter, dagspress, böcker, info- och kursmaterial, utsmyckning av gardiner på en förskola, samt anlitats som föredragshållare i olika sammanhang. 2009 blev han invald i Naturfotograferna /N.
• Se fler av Stefans bilder på Facebook.
”Gräv där du står…
Foto-året 2025 blev lite annorlunda, då det till största delen kom att fokuseras på mitt absoluta närområde i Stockholm. Detta som en följd av slutspurten på ett foto-jobb som startades skiftet 2020/2021.
Bäver. När jag började skåda fågel och gick med Fältbiologerna i mitten av 70-talet var bäver snudd på en exotisk figur i de djupa orörda norrlandsskogarna. Idag har denna mästerbyggare fullständigt etablerat sig ända in i Betongen! Vem trodde det under 70-talet?
Jag har under de flesta lediga stunder under de åren försökt få ihop ett bildmaterial som ska ingå i boken ”Fågelpromenader i Kungliga Nationalstadsparken, Djurgården – Haga – Ulriksdal”. Parken firar dessutom 30 år i år, varför målet om en utgivning i år var synnerligen viktigt. Initiativtagaren och författaren är Henrik Waldenström som dessutom är upphovsmannen till parkens tillkomst.
Kricka. Sveriges minsta andfågel, blyg och hyfsat nervös till sin läggning (hänger säkert bl.a. samman med att den står på ett antal olika predatorers menyer). Men i parken går det med ett visst mått av tålamod och diskret uppträdande få närkontakt med den.
Uppdraget har för mig varit oerhört inspirerande, utmanande, ärofyllt samt berikande. Att det fanns så mycket motiv för en naturfotograf i huvudstadens absoluta närmaste omgivning hade jag inte en susning om, skam till sägandes. Jag har trots allt bott här i hela mitt liv (född 1959).
Stora delar av parken hyser även en mycket intressant historia som sträcker sig flera hundra år tillbaka. Här var min kunskap om möjligt ännu sämre. Nu vet jag bättre! Utöver vad diverse kungligheter och trubadurer pysslade med utanför protokollet, så har jag insett hur mycket fauna och flora det finns att uppleva och njuta av.
Svartpälsbi. Nationalstadsparken hyser inte bara fåglar och däggdjur. Dess biologiska mångfald inbegriper även de små varelserna också, kanske de viktigaste livsformerna för den biologiska mångfalden. Här den mycket humle-liknande honan som gräver bo-hålor i torra sandiga jord-plättar där hon sedan lägger sina ägg i.
Av de ca 53 000 bilderna (helt ogallrat givetvis) så har dryga 300 bilder hamnat i denna bok, där motiven varierar från fåglar, djur, natur till parkens flerhundraåriga historia. De bilder jag valt ut till dagens lucköppning är som sig bör från innevarande år, varför det endast blir en skumning på ytan om vad nationalstadsparken har att erbjuda den naturintresserade.
Boken är tänkt att vara en praktiskt guide med kartor där föreslagna stigar är markerade, med information om vad som kan ses längs promenaderna. För den foto-intresserade ger parken dessutom otroligt många möjligheter till bra fotolägen, då merparten av faunan är mer eller mindre vana med människans närvaro. Ej heller att förglömma alla historiska byggnader samt lummiga miljöer!
Buskstjärnblomma Under maj-juni bjuder parken på en mustig frodighet med en stor artrikedom av växter.
Det finns även en förhoppning om att denna bok ska kunna dra sitt strå till stacken i de pågående arbetena att öka viljan till att skydda denna hårt ansatta Gröna lunga som ligger kant i kant med den alltmer växande betongen…”
