Närmsta 20 årens politik avgörande för Stor­britanniens natur

Storbritannien är redan idag ett av de länder där naturen är mest utarmad. En ny studie har gått igenom hur det går för landets växter, fåglar och fjärilar och deras livsmiljöer och jämfört med sex olika framtidsscenarion med olika klimatförändringar, markpåverkan och andra miljöförändringar. Slutsatsen är dramatisk: Om inte politiken tar en ny riktning inom 20 år så kan upp till 200 arter utrotas och 9 av 10 växtlivsmiljöer stå inför bestående förändringar.

20 avgörande år

Även under milda uppvärmningsscenarier och begränsad påverkan av markanvändningen kommer det fortfarande att bli omvälvningar för den biologiska mångfalden i Storbritannien och för vissa arter är det troligen redan försent i det långa loppet på grund av de miljöförändringar som redan har skett.

– Våra resultat visar att de kommande 20 åren kommer att bli avgörande. De val vi gör nu kommer att sätta Storbritannien på en väg antingen mot en accelererande förlust av biologisk mångfald eller mot en återhämtning av naturen, säger studiens huvudforskare Rob Cooke, senior ekolog vid UK Centre for Ecology & Hydrology (UKCEH).

Åtgärder som krävs

För att vända utvecklingen, skriver UKCEH i sin studie, krävs kraftiga åtgärder mot utsläpp, hållbar markförvaltning, inklusive minskad konsumtion av kött och mejeriprodukter; och en ”övergripande samhällsförändring mot att värdesätta miljön”. Med dessa åtgärder skulle antalet arter som är på väg att utrotas kunna minska med 32 procent för växter, 14 procent för fjärilar och 20 procent för fåglar.

– Vissa arter som har varit en del av våra landskap i århundraden riskerar nu att försvinna, såsom stenfalk, Storbritanniens minsta rovfågel, fjärilen Mountain Ringlet och starrgräsfjäril, samt växter som krutbrännare, slåtterblomma och Gentiana alpina. Detta kommer att påverka lokala livsmiljöer och en rad ekologiska funktioner negativt, från markhälsa och näringskretslopp till pollinering och livsmedelsproduktion, med följdverkningar för vilda djur och människor, säger Rob Cooke.

Källor: UK Centre for Ecology & Hydrology och Nature