Ett varierat skogslandskap med livsmiljöer för olika arter och ett omgivande landskap med bland annat brukade skogar. Naturvårdsbränning och skogsbete är två exempel på restaureringsåtgärder som kan vara aktuella i skogslandskapet.
Myndigheterna om naturrestaureringsförordningen: ”Krävs högre ambitioner”
Sverige ska ta fram nationella planer för den omfattande naturrestaureringslagen. Uppgiften har fallit på fem myndigheter, som alla menar att vi behöver ta bättre hand om vår natur.
Det ser inte bra ut för den biologiska mångfalden i Europa. Läget betecknas som ”allvarligt”, enligt Naturvårdsverket. Naturen är på ”kraftig tillbakagång”, och mer än 80 procent av livsmiljöerna är i dåligt skick. Det är detta som naturrestaureringsförordningen ska ändra på. Det övergripande målet är att återställa ekosystem och livsmiljöer och därmed ”skapa en natur som återhämtar sig, blir tålig för förändringar och rik på biologisk mångfald”.
Härnäst ska Sverige ta fram en nationell plan för att restaurera natur. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.
Samarbeten är en nyckel
En del i processen är att informera och lyssna på de som kan komma att bli berörda. Det görs med flera digitala informationsmöten öppna för alla och dialogmöten med ett stort antal aktörer.
– Syftet är att berörda aktörer tidigt får möjlighet att delta i arbetet med att ta fram naturrestaureringsplanen, samt få förståelse för hur de själva kan påverka och bidra. Myndigheterna kommer att lyssna in aktörers kunskap, perspektiv och olika knäckfrågor, skriver Naturvårdsverket.
”Ett jordbrukslandskap som visar på biologisk mångfald med fjärilar, fåglar, grodor och växter. Här finns också betande djur, stenmurar, vägrenar, alléer samt åtgärder som återvätning och restaurering av betesmarker, vilka alla bidrar till biologisk mångfald. ”
Huvudansvaret för arbetet ligger dock hos de fem myndigheterna. Naturvårdsverkets generaldirektör Johan Kuylenstierna påpekar att samverkan, både inom EU och i Sverige, är viktigt för att lyckas.
– Ett konkret exempel är flyttfåglar som rör sig över hela unionen, där måste förvaltningen vara gränsöverskridande. Restaureringsplanen kommer att påverka många olika sektorer och verksamheter i samhället. Planen behöver förhålla sig till andra samhällsmål, till exempel att man ska skydda svenska företags och näringslivets konkurrenskraft. Sverige behöver följa förordningen men ska använda den flexibilitet som finns, säger Johan Kuylenstierna.
Det krävs betydligt mer från skogssektorn
Skogsstyrelsen generaldirektör Herman Sundqvist lyfter först att det redan görs mycket frivilligt i skogssektorn, men medger att det inte räcker:
– Det råder ingen tvekan om att förordningen i ett större perspektiv innebär en ambitionsnivåhöjning för att bevara och utveckla biologisk mångfald i EU, både när det gäller skogsbruksmetoder och utveckling av affärsmodeller.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin:
– Restaurering av natur behövs för att säkerställa ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och de naturresurser som den biologiska mångfalden skapar. Genom arbetet skapar vi också möjligheter för kommande generationer att ta del av de naturresurser som vi tar del av idag. Samtidigt behöver vi säkra markanvändningen för livsmedelsproduktionen och då är näringens inspel och förslag i arbetet otroligt viktiga.
”Ett jordbrukslandskap som visar på biologisk mångfald med fjärilar, fåglar, grodor och växter. Här finns också betande djur, stenmurar, vägrenar, alléer samt åtgärder som återvätning och restaurering av betesmarker, vilka alla bidrar till biologisk mångfald. ”
Dags att ta hand om de problem vi orsakat
Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin:
– Historiskt har vi nyttjat våra vattendrag, sjöar och havet för vår samhällsutveckling. Vi har till exempel skapat förutsättningar för flottning av timmer genom att räta ut vattendrag och ta bort stora stenar, producerat fossilfri el genom vattenkraft och utvecklat jordbruket för att öka produktionen av livsmedel som lett till övergödning och utsläpp av kemikalier i vattenmiljön. Naturrestaureringsförordningen kommer aktivt att bidra till att vi tar hand om delar av de problem som vi orsakat och återskapa miljöer där vi säkerställer fungerande robusta ekosystem och levande vattenmiljöer i balans.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren:
– Det är viktig att ta tillvara och utveckla våra ekosystem när vi planerar, bygger och förvaltar städer och samhällen. Detta är en förutsättning för att skapa robusta samhällen där människor mår bra och kan hantera klimatfrågan. När stadsmiljöer ska exploateras är det viktigt att fundera över om det är nödvändigt att ta gröna områden i anspråk. Grönska och natur kan till exempel bidra med att reglera temperaturen både lokalt i kvarteret men också på stadsdels- och stadsnivå.
Informationsfilm från Naturvårdsverket:
Källa: Naturvårdsverket
