Väldigt ovanliga hajfynd i Sverige
Det är numera väldigt sällsynt att det hittas gråhajar längs Sveriges kust. I år har det gjorts två fynd.
Illustration av en gråhaj.
Johan Lembke från Eskilstuna berättar för Sportfiskarna om hur det gick till när han fick det ovanliga nappet utanför Tjörn den 25 juli i år.
– Efter en timmes fiske kände jag först ett lätt hugg på mitt spö. Halvvägs upp från botten small det till rejält – men släppte lika snabbt. Upp till ytan kom en liten långa, avbiten rakt av. Så mitt tackel agnades åter med just långa. Betet hann knappt nå botten 25 meter ned innan en ny, betydligt starkare fisk högg.
Johan fick upp en gråhaj på 115 centimeter och 6,15 kilo. Efter ett bildbevis släpptes hajen tillbaka ut i havet.
En dryg månad senare var det dags igen. Dan Lundqvist fick den 30 augusti upp en gråhaj som var 66 centimeter lång och vägde 1,370 kilo. Även denna släpptes ut i havet igen.
Naturhistoriska: ”Mycket ovanligt fynd”
David Bernvi, marinbiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, bekräftar att det är ett ”mycket ovanligt fynd” och att gråhaj numera är sällsynt i svenska vatten och framför allt hittas i Skagerrak.
Senast Naturhistoriska riksmuseet fick in gråhaj i samlingen var 2018 och innan dess får David gå tillbaka till 2003 för att hitta ett exemplar.
Är det en slump att det görs två fynd nu eller vad tror du att det beror på?
– Gråhajar simmar oftast i stim och därför har troligen flertalet individer kommit in till svenska västkusten. Det är möjligt att fler fångas under september, säger David Bernvi.
Gråhajen är hårt ansatt av fiske i många delar av världen – hur går det för arten?
– Den var mer vanlig i Sverige fram tills 1940-talet då fisket efter den ökade. Arten har minskat med 88 procent de senaste 80 åren och den är globalt sett klassad av IUCN (Internationella naturvårdsunionen) som akut hotad.
Vad skulle vi kunna göra för gynna gråhajen längs västkusten?
– Märkning av gråhaj vid Storbritannien visar att den simmar till Kanarieöarna och Azorerna. För att skydda arten behöver mer forskning bedrivas för att vi ska se hur arten vandrar. Därefter kan vi skydda viktiga områden.
Till den som får upp en gråhaj under fisketuren har David Bernvi följande råd:
– Om den fångas ska den släppas tillbaka levande. Om den är död bör den skickas till Naturhistoriska riksmuseet för DNA-provtagning.
Alla fynd bör även rapporteras in till Artportalen.se.
Källa: Sportfiskarna och SLU Artdatabanken