Miljöpartiets förslag på förändrad skogspolitik
Miljöpartiet vill att omställningen till ett mer naturvänligt och klimatsmart skogsbruk ska bekostas av bland annat klimatavtal, skogslån och av de skogsbruksmetoder som är sämst för miljön.
Skärmdump från Miljöpartiets presskonferens med språkrören Daniel Helldén och Amanda Lind.
Under en presskonferens presenterade Miljöpartiet sitt förslag på en ny skogspolitik. Språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén tog upp att Tidö-regeringen sprider ”falska påståenden om att klimatarbete i skogen skulle betyda ett stopp för skogsbruket”.
– Valet står inte mellan att stoppa skogsbruket, som Tidö-regeringen påstår, eller att fortsätta som idag med ”business as usual”. Istället behöver vi stötta skogsägare i den nödvändiga omställningen till hållbara brukningsmetoder, mer klimatanpassning och stärkt kolinlagring. De som tar ansvar idag får ingenting för det och det är ett systemfel. Efter fyra förlorade år med Tidö måste det börja löna sig att använda metoder som stärker klimat och miljö, sa Amanda Lind.
Sämst betalar mest
För att lösa detta vill Miljöpartiet införa ett så kallat bonus malus-system som lägger en extra avgift på stora kalhyggen för att bekosta omställningen till ”skonsamma, klimatanpassade och naturnära skogsbruksmetoder och för ökad kolinlagring”.
– Avgiften läggs på de stora kalhyggena och ska finansiera det naturnära skogsbruket. De största kalhyggena, med de största negativa konsekvenserna för klimat och miljö, får högst avgift. Medan de allra minsta undantas, sa Daniel Helldén.
Inledningsvis föreslår Miljöpartiet en satsning på 5 miljoner kronor för att utreda införandet av bonus–malus-systemet i detalj.
Skogslån och klimatavtal
Dessutom föreslås ”klimatavtal” för skogsägare som låter träden växa längre innan de avverkas, minskar avverkningsnivåerna och använder mer av skogens resurser till långlivade produkter som lagrar kol under lång tid. De får helt enkelt ökad ersättning för metoder som gynnar klimat och biologisk mångfald.
Detta ”klimatavtal” finansieras med 1,4 miljarder kronor i nästa års skuggbudget.
Ett annat förslag handlar om att underlätta för skogsägare att ställa om till ett mer hållbart och hyggesfritt genom att ge ett statligt skogslån som motsvarar värdet av den planerade slutavverkningen. Lånet ska kunna betalas tillbaka genom ett aktivt hyggesfritt skogsbruk. På så sätt går det lättare att ställa om utan att riskera ekonomin.
– Vi vill också att Skogsstyrelsen ska arbeta uppsökande med rådgivning om naturnära och hyggesfria metoder. I dag styr de flesta rådgivare mot kalavverkning eftersom de är knutna till industrin, skriver Miljöpartiet.
Ökat skydd och restaurering
Sist, men inte minst, vill Miljöpartiet satsa 1 miljard kronor nästa år på naturrestaurering och 6 miljarder kronor per år de kommande tre åren på att skydda mer natur och stärka den biologiska mångfalden. Målet är att uppnå FN:s naturavtal och EU:s strategi för biologisk mångfald som innebär att vi ska skydda 30 procent av land och hav till år 2030. I dagsläget är ungefär 15 procent av Sveriges landyta skyddad.
Källa: Miljöpartiet
