Miljöfrågor sätter spår i vårt språk

Orangutang. Foto: Tbachner – Public Domain, Länk

När Institutionen för språk och folkminnen presenterar årets nyord 2019 är det tydligt att miljö- och klimatkrisen satt sitt spår i språket. ”Klimatet präglar årets nyord” som institutionen själv uttrycker det.

– Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender, skriver Institutionen för språk och folkminnen i ett pressmeddelande.

Av de 35 nya orden är det många som på något sätt handlar om klimatkrisen, både direkt och indirekt. Det gäller till exempel Gretaeffekten (miljövänligt beteende inspirerat av Greta Thunberg), klimatnödläge, klimatstrejk och klimatdiktatur. Förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, har också ynglat av sig i flera nya ord, så som att smygflyga och att tågskryta. Dessutom har ordet spridit sig till engelskan, tyskan, spanskan, isländskan och nederländskan.

Ett annat nytt ord som miljörörelsen satt på agendan är artdöden (”den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder”) och asparnas enorma blomning under våren 2019, som gett upphov till ordet aspludd (”ludd bestående av snöliknande frön från asp”).

Även grönt körfält (körfält för fossilfria fordon), växtbaserat kött och eldost (ost av halloumityp) anses vara ord som miljödebatterna gett upphov till.

De nya orden i Nyordslistan har antingen skapats eller blivit vanligare under året. De måste alltså inte vara helt nya, men användningen beräknas ha ökat under 2019.

Källa: Institutionen för språk och folkminnen