Människors motvilja mot naturen ökar – drabbar folkhälsan

En ny studien om biofobi – motvilja mot naturen – har gjorts av forskare från Lunds universitet och University of Tokyo. Tillsammans har de gått igenom 196 studier om ämnet och kunde då konstatera att det var en väldigt spretig samling. Det handlade om allt från psykologi till samhällsvetenskap, gällde olika geografiska områden och riktade in sig på olika fokusområden, där däggdjur och spindlar var vanligast.

En del slutsatser har forskarna dock kunnat dra av det samlade materialet. Bland annat att människor behöver positiva upplevelser av naturen för folkhälsans skull. Kontakt med naturen ger väldokumenterade hälsoeffekter som minskad stress och bättre skolresultat hos barn, men det behövs även för att skapa stöd och förståelse för naturvård.

Minskad naturkontakt – framför allt i städer

Vår relation till naturen håller dock på att försvagas, framför allt i städer och det beror delvis på minskad vardaglig kontakt med naturen. Därmed ökar också människors apati inför vad som händer med naturen och miljön, men även negativa känslor som rädsla och äckel inför djur ökar. I dagsläget lider till exempel 4-9 procent av världens befolkning av någon form av djurfobi.

I höstas kom en studie från Storbritannien som visade att människor har tappat i anknytning till naturen sedan den industriella revolutionen och att ansvaret dels ligger hos föräldrar och dels hos samhället i stort.

– Urbanisering i kombination med föräldrars attityder kan öka negativa känslor och upplevd fara i naturen hos barn, något som blir särskilt relevant i takt med att allt fler barn växer upp i stadsmiljöer, säger Johan Kjellberg Jensen, affilierad forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.

Självförstärkande negativ utveckling – medier förvärrar

Det är också en negativ, självförstärkande utveckling. Ju mer biofobi, desto mindre vistas människor i naturen, vilket i sin tur försvagar naturanknytning, hälsovinster och miljöengagemang. På ett bredare plan leder biofobi till minskat stöd för naturvård och ökad acceptans för åtgärder som avlivning av vissa arter. Studier visar exempelvis att individer med motvilja mot naturen oftare stödjer jakt eller skyddsjakt på stora rovdjur. Även medias negativa rapportering om djur och natur bidrar till utvecklingen.

– Med andra ord hotar ökande nivåer av biofobi både människors hälsa och hållbarheten i miljön. Det är särskilt anmärkningsvärt att biofobi förväntas öka till följd av självförstärkande kretslopp av begränsad exponering för och kunskap om naturen, delvis förstärkt av den snabba spridningen av negativ information via traditionella och sociala medier, skriver forskarna.

Tre metoder för att förbättra situationen

För att lösa situationen är det framför allt tre åtgärder som finns med i de 196 studierna:

• Exponering kan dels innebära behandling mot fobier, men även att exponeras för vardagliga naturupplevelser.
• Konfliktreducering handlar om att minska negativa möten med naturen, exempelvis genom skyddsåtgärder eller ekonomisk kompensation.
• Utbildning omfattar både formell undervisning och bred informationsspridning.

Johan Kjellberg Jensen anser att vi behöver öka vår exponering för natur, till exempel genom att utveckla grönområden och stärka den biologiska mångfalden i städer, vilket kan ge barn positiva naturerfarenheter tidigt i livet.

– Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger Johan Kjellberg Jensen.

Källor: Lunds universitet och Frontiers in Ecology and the Environment