Manifestation för skogen – ”det är bråttom”

Manifestationen äger rum i Uppsala den 19 december och är ett samarrangemang mellan Nya Skogsgruppen och Rebellmammorna. Alla som vill vara med samlas utanför Stadsbiblioteket klockan 15:45 och det finns även önskemål om att hjälpa till i förväg. Målet med manifestationen är att belysa hur Upplands skogar ”försvinner framför våra ögon” och deltagarna kommer gå i ett sorgetåg för de arter och skogar som drabbas av industriskogsbruket.

Rebellmamman Heidi Grossman är en av arrangörerna. Hon berättar att manifestationen behövs eftersom avskogningen i Sverige har accelererat de senaste åren och eftersom vi lever både i en kris för klimatet och för den biologiska mångfalden.

– Hela skogsnäringen skulle behöva återgå till småskalighet. Det är BRÅTTOM!

Hon poängterar också att politikerna underlättat för skogsbolagen och markägarna att göra snabba avverkningar utan att själva inventera ordentligt.

– Det krävs ideella krafter för att snabbt kunna inventera och stoppa / överklaga avverkningsbeslut. Så ska det inte behöva vara!

Svampställen och blåbärsskogar försvinner

Elisabet Jansson, skogsbiolog och rebellmamma, håller med Heidi och berättar att kalavverkningarna i Uppland har accelererat de sista fem åren.

– Många noterar detta när allt fler svampställen och blåbärsskogar försvinner. I vissa delar av Norduppland finns många naturreservat, de flesta små. Avverkningarna görs ofta kant i kant med reservatsgränserna. Min bild är att skogsbolagen har extra bråttom eftersom EU beslutat om hårdare reglering. Många av de allt färre naturskogsområdena i Norduppland är så kallade kalkbarrskogar, vilka Skogsstyrelsen konstaterar är extra skyddsvärda och därför inte ska avverkas. De hotade arterna som vi lyfter fram i manifestationen signalerar att skyddsvärd skog gått förlorad.

Vad ser du som huvudanledningarna till att det behövs en manifestation för skogen?

– Manifestationer behövs för att uppmärksamma att vi människor är en del av naturen, inte något avskilt utan helt beroende av det som populärt kallas ekosystemtjänster. Skogslandet Sverige har extra stort ansvar att beakta detta faktum och inte göra som vår nuvarande regering gör, det vill säga försöka få undantag i EU när det gäller lagar och förordningar som berör skogen. Boreala skogar är minst lika viktiga som jordens regnskogar för klimatet och den biologiska mångfalden, säger Elisabet Jansson.

Modernt skogsbruk bäddar för insektsangrepp

Hon frågar sig också vad människor har för bild av en riktig skog. Det påstås ibland att folk tycker naturskogar ser skräpiga ut och det framförs också en märklig syn på naturskogens invånare. I naturskogen är snytbaggar och granbarkborrar en naturlig del av faunan med naturliga fiender och inga ”skadedjur”.

– Om jag var snytbagge skulle jag självklart söka mig till ett färskt hygge för att lägga mina ägg i stubbrötterna. Min avkomma kläcks lagom till att det finns ett smörgåsbord av små tallplantor med tunn bark att gnaga på. På samma sätt är monokulturer av gran ett smörgåsbord för granbarkborren. Vårt ”moderna” skogsbruk har själv bäddat för dessa ”angrepp”. Vi behöver även skogen för friskvård, folkhälsa och skolpedagogik och då fungerar inte plantager.

Vad har ni för förhoppningar på manifestationen?

– Vi rebellmammor försöker få ut vårt budskap genom att väcka känslor, ”beröra men inte störa”. Därför är konceptet ”Begravningståg för en gran”, som var Nya skogsgruppens geniala förslag. Jag hoppas alltså på just detta, säger Elisabet Jansson.

Heidi Grossman fyller i:

– Vi vill öppna ögonen på folk, få fler att engagera sig till att påverka politikerna och göra skogen till en stor fråga i nästa års val.

Mer information om manifestationen hittar du här.