Mångmiljonsatsning på biologisk mångfald längs elledningar

Violett guldvinge (nere till vänster) i en kraftledningsgata. Foto: Erik Hansson

Elledningar är för vissa arter ett stort hot. För andra arter är elledningsgatorna en räddning. I ett nytt projekt satsas flera hundra miljoner kronor på att dessa miljöer ska gynna den biologiska mångfalden.

Enligt studier som BirdLife Sverige tagit del av kan det dödas så många som hundratals miljoner fåglar årligen enbart i Europa i kollisioner med elledningar. Det är framför allt hönsfåglar, svanar, gäss, tranor, trappar och pelikaner som drabbas, men även många rovfåglar kan förolyckas. Det är exempelvis ett problem i Spanien och här i Sverige är berguven särskilt drabbad. Birdlife Sverige tar upp det som ”en stor fara för hela uvstammen”. I en studie från 2019 (Fransson et al.) framgår att elstolpar och kraftledningar står för hela 39 % av dödsorsakerna för berguvar i Sverige.

Att förbättra situationen för berguvar kring elledningar är också ett av projekten som elbolaget Eon jobbar med i dagsläget och som de kommer fortsätta jobba med i samband med mångmiljonsatsningen på biologisk mångfald som företaget nyligen utannonserat.

Tillsammans med Skånes Ornitologiska Förening identifierar de områden där berguven löper stor risk att dödas av ledningarna.
– De sitter ofta på våra ledningsstolpar och riskerar att få ström i sig från våra oisolerade ledningar. Med Skånes Ornitologiska Förenings hjälp identifierar vi områden där det är viktigt att isolera ledningar, berättar Carina Tollmar, hållbarhetschef på Eon Sverige.

Även storkar drabbas av elledningarna när de bygger bon i stolparna. Eon försöker hitta metoder för att hindra dem från att bygga bon på dessa farliga platser.

Varför isolerar ni inte alla ledningar när de utgör ett hot mot fåglar?
– Det är väldigt många mil ledning det handlar om, och numera arbetar vi mycket med vädersäkring då vi gräver ner kablar istället för att förnya eller isolera befintliga elledningar. I de fall vi inte gräver ner kablar utan behåller elledningar bygger vi bort problemet successivt genom att sätta isolerade ledningar vid byte och nybyggnation. Under tiden detta långsiktiga arbete pågår har vi valt att säkra de mest kritiska ledningarna genom att isolera dem 1-1,5 m ut från ledningsstolparna.

Insatser för hotade fjärilar
Elbolaget har nyligen utannonserat en stor satsning på biologisk mångfald i samband med att FN-organet UNEP deklarerade att de närmaste tio åren är årtiondet för återskapandet av natur. Eon ska satsa ”tvåsiffrigt miljonbelopp i Euro” för att öka den biologiska mångfalden i bolagets ledningsgator i Europa. En area som motsvarar 700 kvadratkilometer. I Sverige har Eon 6 500 km luftledning i regionnätet.

Violett guldvinge. Foto: Erik Hansson

För vissa arter kan dessa ledningsgator vara direkt avgörande. Violett guldvinge är ett sådant exempel. Den behöver öppna gräsmarker, men får allt mer isolerade populationer utan kontakt i ett allt mer igenväxt landskap. Det är kraftledningsgator och vägkanter som hålls öppna som gör att det skapas spridningsvägar för fjärilen.
– Vägkanter och kraftledningsgator är lämpliga livsmiljöer, men det är ganska begränsade områden, så de fungerar framför allt som spridningskorridorer, skrev Mats Lindeborg i åtgärdsprogrammet för violett guldvinge.

Även insatser för alkonblåvinge och veronikanätfjäril har genomförts. Den sistnämnda lyckades man tyvärr inte rädda och arten kan nu vara utdöd i Sverige, men många andra rödlistade fjärilsarter gynnades i arbetet, bland annat gullvivefjäril, ängsmetallvinge och flera arter av bastardsvärmare.

Platsspecifika åtgärder och utbildning
Carina Tollmar berättar att de sedan tidigare jobbar i projekt där de till exempel anlägger biotoper för biologisk mångfald, bibäddar, sandblottor och bihotell. Bland annat tillsammans med Länsstyrelserna i projektet Vilda Pollinatörer.

– Vi har hållit på länge med det här arbetet. Vi jobbar också med ledningsgator där röjning har positiv effekt. Det håller landskapet öppet när det till exempel inte finns så mycket bete längre. Tillsammans med specialister från länsstyrelsen anpassar vi insatserna till miljön och tar vi fram platsspecifika åtgärder som till exempel att lämna kvar högstubbar eller bortförsel av ris.

Vad skiljer den här utannonserade satsningen från er vanliga rensning i kraftledningsgator?
– Faktum är att vi inte riktigt vet det än, men jag ser framför mig att vi kan göra mer specifika åtgärder med fler samverkansprojekt. Vi kan dela med oss av det vi lärt oss och själva lära oss av andra. Hållbarhet handlar generellt om att samverka med andra. Jag tror också vi kommer kunna djupdyka mer i specialområden och göra en bättre kartläggning över speciellt värdefulla eller särskilt fattiga områden i behov av insatser. Satsningen kommer kunna ge resurser till att göra mer än den vanliga röjningen, men också att skaffa utbildning och kunskap. Till exempel lära upp de som gör jobbet praktiskt. Vi får allt mer förståelse för hur vi kan arbeta, berättar Carina Tollmar.

Planen framöver är att senast år 2026 ha tagit fram ett underhållsprogram för dessa områden på cirka 70 000 hektar, där Eon ska ”säkra en livskraftig levnadsmiljö för växter och djur”.

Källa: Eon