Ljusföroreningar begränsar kattdjurs utbredning
Tidigare forskning har visar att vart åttonde år fördubblas ytan som påverkas av mänsklighetens belysning. Det påverkar de vilda djuren. En ny studie visar till exempel att kattdjur får allt mindre utrymmen för sin jakt.
Ökenlo.
– När människor introducerar artificiellt ljus på natten förändrar de grundläggande aspekter av miljön som många arter är beroende av för processer som födosök, navigation och riskundvikande. Arter är också beroende av ljus för att upprätthålla sina naturliga rytmer och cykler, säger Christopher Hickling, doktorand i naturresursvetenskap vid University of Rhode Island.
Han har lett en ny studie om hur ljusföroreningar påverkar ökenlo (karakal) – en vildkatt som är något mindre än vårt lodjur, men faktiskt inte räknas till släktet lodjur. Ökenlon lever i Afrika och Mellanöstern i torra stäppområden och halvöknar där den jagar främst smådjur, upp till storleken av mindre gaseller.
Vill ha mörker för att jaga
Som med så många andra rovdjur sker jakten oftast i skymnings- och gryningsljus. Då lägger sig ökenlon i bakhåll eller smyger sig på sina byten. I områden med ljusföroreningar blir det svårare att hålla sig gömd och att smyga osedd. Det är inte bara det direkta skenet från en gatlampa som förändrar förutsättningarna – även mer diffus belysning som sprider sig långt utanför städerna påverkar. Dessa områden undviker helst ökenlon helst att jaga i.
– De är beroende av optimala ljusförhållanden för att lyckas jaga och överleva. Att introducera ljus vid onaturliga tidpunkter förändrar den miljö de är beroende av på ett grundläggande sätt, säger Christopher Hickling.
Även om det finns större kattdjur i ökenlons utbredningsområden, som leoparder och lejon, så är ökenlon toppredator i vissa områden där dessa släktingar inte rör sig. I sådana områden har ökenlon en extra viktig roll i ekosystemet. En roll som försvagas med ökat ljus.
Balans i belysningen efterfrågas
För att inte ökenlon ska fortsätta få allt mindre livsutrymme rekommenderar forskarna en minskning av utomhusbelysningen. Dels enskilda fastighetsägare, men framför allt från offentlig belysning och med hjälp av politiska beslut.
– Offentlig belysning står under kommunal kontroll, så vi kan använda forskning som denna för att påverka myndigheter att ompröva nyttan med konstgjort ljus i områden som är viktiga för djurlivet. Offentlig belysning är viktig för människors säkerhet. Vi behöver balansera minskade påverkan på djurlivet med sociala och ekonomiska behov, säger Hickling.
Källor: Science of the Total Environment och University of Rhode Island
