Gå till innehållet

Långsiktig satsning för vitryggig hackspett

Redan om fyra år ska det finnas nästan dubbelt så många häckande vitryggiga hackspettar i Sverige jämfört med idag.

Den vitryggiga hackspetten är en av Sveriges mest hotade fågelarter. För drygt 100 år sedan fanns den över större delen av landet, men har sedan dess minskat mycket kraftigt. I dagsläget lever det bara ett fåtal häckande par i hela landet, framför allt i ett bälte från Dalsland–Värmland till området kring Dalälven i Uppland och Gästrikland. Arten är rödlistad som Akut hotad (CR) och anses dessutom vara något av en symbolart för naturvård i skogen eftersom den är beroende av lövrika skogar med stor mängd död lövved eller översvämmade skogar. Dessa områden har minskat kraftigt i landet.

Men numera pågår ett naturvårdsarbete för att förbättra situationen för den vitryggiga hackspetten och det börjar långsamt ge effekt. 2024 häckade åtminstone tolv par vitryggig hackspett i Sverige. Det är ett par mer än 2023 och 2022 och en klar förbättring med de sju par som fick ungar 2021. Men det är fortfarande en katastrof jämfört med i början på 1900-talet då arten var vanlig i stora delar av landet.

Lövskog.

Vitryggig hackspett vill ha lövskog med gamla träd och död ved.

Åtgärdsprogram till 2029 har långsiktigt mål

Naturvårdsarbetet baseras på ett åtgärdsprogram som justerats för 2025–2029 av Länsstyrelsen i Uppsala län på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

– Nu har vi på många håll fått tillbaka bättre livsmiljöer än vi hade när arten minskade, säger Pavel Bina, koordinator för Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper på Naturvårdsverket.

Det långsiktiga målet, till 2070, är att den svenska populationen av vitryggig hackspett omfattar 200
reproducerande par, att arten rör sig mellan Sverige, Finland och Norge, att det finns goda livsmiljöer med värdefulla lövskogsmiljöer och att dessa är sammanhängande. Men redan 2029 är målet att det ska finnas 20 reproducerande par och att det finns 45 ”funktionella optimalområden” som har minst 100–150 hektar av lämpliga biotoper – koncentrerad lövskog med gott om död lövved, samt asp, al, sälg och björk som har de större skalbaggslarver som är vitryggens basföda. Framöver görs även satsningar längs Norrlandskusten och i södra Sverige och inte enbart i Mellansverige.

Insatser har gett resultat

– Vi ser att vitryggig hackspett börjar hitta till de fina lövskogsmiljöer som byggts upp sen arbetet inleddes. Med tanke på hur mycket som hänt under den förra programperioden ska det bli otroligt spännande att följa utvecklingen, säger Maria Forslund, Länsstyrelsen i Uppsala län och nationell koordinator för åtgärdsprogrammet.

Ett annat mål är att åtgärdsprogrammet ska läggas ned. Så småningom.

– Finland har haft en så framgångsrik utveckling att åtgärdsprogrammet lades ned. Det är inte ofta man som chef hoppas på nedläggning, men i detta fall vill vi gärna följa Finlands fotspår, men givetvis först när vi har en säkerställd framtid för populationen, säger Staffan Norin, Skogsstyrelsen.

Källa: Naturvårdsverket

Mer att läsa