Kylan ledde till stora förändringar i vinterfåglar inpå knuten

Förra årets Vinterfåglar inpå knuten skedde under en mild period. I år var det däremot kallt och snöigt i stora delar av landet. Det är huvudanledningarna till de relativt stora förändringarna i statistiken från årets vinterfågelräkning. Vädret påverkade troligen antalet personer som rapporterade in. I fjol var det cirka 14 900 rapportörer. I år tror Anders Wirdheim på Birdlife Sverige att slutsumman kommer att landa runt 19 000.

– Av erfarenhet vet vi att vinterväder stimulerar deltagandet i denna räkning, medan mildväder innebär det motsatta, säger han.

Flest koltrastar på över 20 år

Det 21:a året i rad med Vinterfåglar inpå knuten hade den vanliga topptrion: talgoxe, blåmes och pilfink. Därefter kom i år koltrasten och det är vår nationalfågels högsta numerär under alla de 21 åren.

– En anledning till det stora antalet koltrastar är nog att den ovanligt milda hösten och förvintern fick många koltrastar att stanna kvar i de södra delarna av landet, säger Anders Wirdheim.

Går bra för näpen mes

Anders berättar även att det verkar ha varit gott om stjärtmesar i södra delen av landet. Det beror åtminstone delvis på ett inflöde österifrån under hösten.
– Men det går också relativt bra för denna näpna lilla mes i Sverige. Det visar Svensk fågeltaxerings mera vetenskapliga inventeringar. Detta gäller även steglitsen som hör till de svenska småfåglar som det går allra bäst för i landet för närvarande. Den har ökat kraftigt i antal och också börjat besöka fågelmatningar vintertid, säger Anders Wirdheim.

Bärätarna sidensvans och björktrast verkar ha flyttat söderut i år på grund av att det inte finns så mycket kvarsittande rönnbär och oxelbär i år.

Grönfinken har inte återhämtat sig

Grönfinken har det fortfarande tufft. Den tidigare vanliga inslaget på fågelmatningarna drabbades hårt av sjukdomen ”gulknopp” och är fortfarande fåtalig (1,8 grönfinkar/matning) jämfört med i början av 2000-talet (6 grönfinkar/matning). Gulsparven hör till de arterna som fått störst uppsving i år. Från ett snitt på 1,5 i fjol till 2,5 gulsparvar per matning i år. Men det är fortfarande väldigt lågt jämfört med i början av 2000-talet.

Vad beror gulsparvens ökning i år på tror du?

– När det gäller gulsparven kan årets ökning vara en följd av att marken var snötäckt i stora delar av landet under räkningshelgen. Gulsparvarna hade helt enkelt svårt att hitta frön på snötäckta åkrar och sökte sig i större utsträckning in till samhällena än när det är milt och snöfritt. På flera håll i landet har även gråsparven ökat i antal. Där tror jag inte att snön haft betydelse. Gråsparven är ju en utpräglad kulturföljare som så gott som alltid uppehåller sig i människors närhet, förklarar Anders Wirdheim.

Källa: Vinterfaglar.se