Sillstim. Foto: Jacob Bøtter via Flickr 

Svenska forskare har upptäckt ett nytt sätt som den globala uppvärmningen ökar halterna av giftet hos havslevande djur.

Kvicksilver, som människor får i sig genom att äta fisk, är en av världens mest giftiga metaller, och en av de tio största hoten mot mänsklig hälsa enligt Världshälsoorganisationen. Detta eftersom mängden kvicksilver i världens ekosystem har ökat med mellan 200 och 500 procent sedan den industriella revolution på 1800-talet, mycket på grund av användningen av fossila bränslen.

LÄS ÄVEN: • Bävrar felaktigt utpekade för ökning av metylkvicksilver

Forskare vid Umeå Universitet har nu upptäckt att klimatförändringarna kan öka halten av metylkvicksilver (som finns i fiskar) på ett tidigare okänt vis. De återskapade miljön från en flodmynning i Bottenhavet i ett laboratorium och upptäckte att temperaturökning innebär en ökad avrinning av organiskt material. Detta stimulerar tillväxten av bakterier på bekostnad av växtplankton.

Huvudförfattare Erik Björn förklarar för BBC:

– När det blir rikligt med bakterier i vattnet finns också en tillväxt på en ny typ av rovdjur som livnär sig på bakterier. Du får i princip ett extra steg i näringskedjan, och metylkvicksilver berikas med ungefär en faktor av tio i varje sådant steg i näringsväven.

Vid det varmaste scenariot som FN:s klimatpanel tagit fram skulle det innebära en ökad avrinning av organiskt material med mellan 15-20 procent vid slutet av detta århundrade. Detta skulle i sin tur öka mängden metylkvicksilver i zooplankton, som är nederst i näringskedjan, med mellan 2 till 7 gånger av dagens halt.

Sjöar och kustvatten på norra halvklotet är de mest troliga områdena att få en betydande ökning av metylkvicksilverhalter i fiskar, medan Medelhavet, centrala USA och södra Afrika troligtvis kommer se minskningar. 2013 skrev 136 länder på avtalet ”the Minamata Convention” i ett försök att minska mängden kvicksilver som släpps ut i miljön. Men den här nya upptäckten hoppas Erik Björn ”att länder gör ännu mer för att minska utsläppen, då följderna annars kan bli väldigt allvarliga”.

Källa: BBC

Simon Fridh