Krönika: Biologisk mångfald börjar äntligen hamna på agendan

Fågelskådning under jätteartbingon på Biologiska mångfaldens dag 2018. Foto: Erik Hansson

Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen och den här gången är det människan som är katastrofen. Våra enorma plantager i jord- och skogsbruk och vår överdrivna konsumtion tär på jordens resurser. Biologisk mångfald är den mest överskridna planetära gränsen. Nu börjar det äntligen pratas om det.  Medias rapportering om biologisk mångfald har ökat med över 50 procent på två år.

Det är återigen naturvänner som efter lång kamp får omvärldens uppmärksamhet riktad mot ett gemensamt stort hot. Natursveriges engagemang kring Biologiska mångfaldens dag med över 190 aktiviteter runt om i landet, debattartiklar, föreläsningar, insändare och påtryckningar, har börjat ge eko till nya delar av samhället.

Allt fler företag uppmärksammade dagen. De börjar inse att allmänheten vill konsumera hållbart, med hänsyn till naturen. Allt fler kommuner passade på att lyfta sitt miljöarbete under dagen. Inget företag eller kommun är kanske utan skuld när det gäller att bidra till utarmandet av biologisk mångfald, men de positiva exemplen måste kunna applåderas samtidigt som de sämre insatserna kritiseras.

Prinsens tal till Sverige och sina barn
Prins Carl-Philip höll ett tal under Biologiska mångfaldens dag där han berättade att han oroar sig för att hans barn inte kommer få uppleva många av de vilda djur som de läser om tillsammans i djurböcker. Han sa att situationen ”inte bara är allvarlig. Den är akut”.
– Vi måste göra allt vi kan för att rädda och bevara naturliga miljöer. Vi måste skapa en värld där människor och natur kan samexistera. Och vi måste göra det genom att samarbeta, sa han i talet inför Internationella Naturvårdsunionen IUCN, enligt Expressen.

Det går att ha åsikter om hur tungt en prins åsikter i frågan väger, men kungligheterna har, även år 2018, en förmåga att nå ut till folk. Och det är kanske det viktigaste med Biologiska mångfaldens dag. Vi behöver locka ut fler i naturen och informera allmänheten om att det börjar bli bråttom. Vi behöver alla inse att våra dagliga val påverkar hela världen genom vår konsumtion och genom våra utsläpp.

Sveriges naturorganisationer gör en jätteinsats med frågan om biologisk mångfald och lyfter den ur flera olika vinklar. När de tillsammans driver samma fråga sker stora framsteg.

Media skriver allt mer om biologisk mångfald
För att nå ut med detta brett måste också media engageras och här har det hänt mycket. Det märks en tydlig ökning av medias intresse för frågan de senaste åren. Enligt tjänsten Retriever skrevs det år 2015 en artikel och året efter sju artiklar om Biologiska mångfaldens dag (gäller tiden 1 januari till 28 maj). När det svenska initiativet startades 2017 kom en omedelbar peak med 159 artiklar och i år har hela 316 artiklar skrivits om FN:s internationella naturhögtid.

Dagen i all ära, men frågan gäller ju vikten av en natur med biologisk mångfald. 2014-2016 skrevs det i snitt 1800 artiklar om ”biologisk mångfald” mellan 1 januari och 28 maj. 2017 ökades antalet till 2183 och i år blev det 2760 artiklar. Det innebär att media i år ökat sin bevakning av biologisk mångfald med över 50 procent jämfört med åren 2014-2016. Nu krävs det naturligtvis mer än att orden biologisk mångfald ska stå i en artikel för att det ska ske förändringar, men det är med ökad medvetenhet det måste börja.

Tillsammans har Natursverige satt den biologiska mångfalden på kartan och börjat nå ut med budskapet om hur viktigt det är med en artrik natur. Det här börjar likna en folkrörelse.