Kraftig tillbakagång för skogslevande fåglar

Foto: Niclas Ahlberg http://niclasahlberg.se/

Tjäder. Foto: Niclas Ahlberg 

Fåglar som är i behov av gammal och orörd skog minskar. Det visas exempelvis av att alla hackspettsarter utom två nu är uppsatta på rödlistan och att tjäderpopulationen minskat kraftigt i hela sitt utbredningsområde.

I senaste rödlistan har de skogslevande fåglarna spillkråka och gröngöling tillkommit och gör nu mindre hackspett, göktyta, vitryggig hackspett och mellanspett sällskap i förteckningen över hotade arter.

Spillkråkan anses i rödlistan ha sitt största hot i ett modernt skogsbruk ”med korta omloppstider och täta, homogena ungskogar”. För gröngölingen är intensifierat jordbruk och igenplantering de största hoten och för både mindre hackspett och vitryggig hackspett är avverkning det stora hotet.

– Staten kan ju bilda naturreservat och anlägga biotopskydd men det viktigaste är att hänsynen i skogsbruket blir mer omfattande och mer specialiserat att man sätter av områden som verkligen har kvalitéer, menar Fredrik Wilde, vilthandläggare vid Länsstyrelsen i Värmland där ett par vitryggiga hackspettar häckar i år.

Mellan år 2000 och 2013 har slutavverkningen av skog varit 10-20 gånger större än skyddet av skog enligt en ny studie från Statistiska Centralbyrån. Det innebär också att många djurs och fåglars livsmiljöer fortsätter att krympa.

En inventering av tjädrar i Norrköpings kommun mellan 1996 och 2206 visade att antalet revirhävdande tuppar halverats och sedan dess har läget försämrats ytterligare enligt tjäderinventeraren Thomas Gustavsson. I inventeringen påstås att orsakerna till nedgången framför allt beror på skogsbruket och det ”trakthyggesbruk” som bedrivs. Samma slutsats nås i en studie från länsstyrelsen:
– Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste.

I rapporten rekommenderas att skogsbrukare ska ta hänsyn till och känna till tjäderns lekplatser.
– Tjäderns höga krav på sin miljö med flera olika biotoper inom reviret och dess preferens för äldre skogar med lång kontinuitet gynnar många andra arter, vilket i sin tur även gör tjädern användbar som paraplyart inom naturvården.

En paraplyart som alltså ”minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde”.

Erik (4863 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!