Konsumenters krav har börjat ge effekt på palmoljeodlare

Palmoljeplantering istället för regnskog. Foto: Achmad Rabin Taim from Jakarta, Indonesia - P3260481, CC BY 2.0

Palmoljeplantering istället för regnskog. Foto: Achmad Rabin Taim from Jakarta, Indonesia – P3260481, CC BY 2.0

Fyra av Indonesiens tio största palmoljeodlare har förbättrat sin miljöpolicy på grund av krav från konsumenter. Palmoljeföretagen har märkt att det som skadar mijön också skadar affärerna och att det är en financiell risk att förlora köpare. Något som har tvingat dessa fyra odlare att bättra sig, enligt en ny  rapport från Chain Reaction Research (CRR).

I rapporten framgår det dock också att flera av de största uppköparna, som har starka hållbarhetspolicies, tyvärr fortsätter att handla från de odlare som skadar miljön mest.

LÄS ÄVEN: • Amnesty: Systematiskt barnarbete och förbjudna gifter bakom RSPO-palmolja

Två av odlarna, Eagle High Plantations och Austindo Nusantara Jaya, har avbrutit sina verksamheter i några känsliga områden. Detta eftersom deras köpare har förbundit sig att inte köpa in palmolja som orsakar avskogning, omvandling av våtmarker och brott mot mänskliga rättigheter. De andra två, Astra Agro Lestari och Dharma Satya Nusantara Group, har gått ut med starkare miljöpolicy.

LÄS ÄVEN: • Hård kritik mot RSPO-certifierad ”miljövänlig” palmolja

CRR har analyserat och rangordnat hållbarheten hos de 10 största palmoljeodlarna på Indonesiens aktiemarknad (IDX) sedan juni 2015.  Albert ten Kate, en av författarna till studien, sager till Mongabay news att:

– Åtminstone fyra av de tio företagen har gjort framsteg vad gäller miljöpolicy och tillämpningen av den. Det är bra nyheter och visar att policyn om NDPE (No Deforestation, No Peat, No Exploitation – ingen avskogning, ingen torvbytning, ingen exploitering), har haft effekt.

LÄS ÄVEN: • Greenpeace om hur man ska resonera kring palmolja

Samtidigt så fortsätter flera av de största odlarna att strunta i miljön. Utanför dessa tio så finns det också hundratals småskaliga odlare i landet.

Källa: Mongabay