Gå till innehållet

Knoppar

Knoppguide till 18 vanliga träd

Att känna igen träden under vintern när de inte har några löv kan vara en utmaning. Med Natursidans guide blir det i alla fall enklare att känna igen 18 av dem. Den här artikeln är skapad i samarbete med Claes Lööw, som gjort den snygga och omfattande "Den stora knoppboken".

Även om det kanske är löven som brukar vara det enklaste för att känna igen ett träd så finns det annat att studera under vinterhalvåret när löven i bästa fall ger ledtrådar på marken runt trädet. Dels har de flesta träd mönster och färger på stammen som kan ge en ledtråd, men det enklaste sättet är kanske att titta på knopparna. Redan under hösten kan de nämligen urskiljas på träden och är sedan till hjälp för artbestämningen tills bladen spricker fram under våren.

“Den stora knoppboken” av Claes Lööw är en botanisk fälthandbok som innehåller över 200 artbeskrivningar och över 600 fotografier. Boken kan beställas från http://loowerk.se/knopp/

Här följer 18 utvalda träds knoppar. Det är utvalda för att de kan ses i stora delar av landet, men läs texten till varje bild – vissa arter har en tydlig sydlig eller nordlig utbredning.

Liten ordlista:

  • Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
  • Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
  • Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
  • Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
  • Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
  • Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
  • Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.

Skogslönn (Acer platanoides)

Skogslönn (Acer platanoides). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.

Skogsalm (Ulmus glabra)

Skogsalm (Ulmus glabra). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Skogslind (Tilia cordata)

Lind (Tilia cordata). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Rönn (Sorbus aucuparia)

Rönn (Sorbus aucuparia). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.

Sälg (Salix caprea)

Sälg (Salix caprea). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.

Ek/skogsek (Quercus robur).

Ek (Quercus robur). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Hägg (Prunus padus)

Hägg (Prunus padus). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.

Sötkörsbär (Prunus avium)

Sötkörsbär (Prunus avium). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Asp (Populus tremula)

Asp (Populus tremula). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.

Apel/vildapel (Malus sylvestris)

Apel (Malus sylvestris). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.

Ask (Fraxinus excelsior)

Ask (Fraxinus excelsior). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.

Brakved (Frangula alnus)

Brakved (Frangula alnus). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.

Bok (Fagus sylvatica)

Bok (Fagus sylvatica). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.

Hassel (Corylus avellana)

Hassel (Corylus avellana). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Glasbjörk (Betula pubescens)

Glasbjörk (Betula pubescens). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.

Vårtbjörk (betula pendula)

Vårtbjörk (Betula pendula). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa “hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.

Gråal (Alnus incana)

Gråal (Alnus incana). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.

Klibbal (Alnus glutinosa)

Klibbal (Alnus glutinosa). Foto: Claes Lööw

Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.

Läs även

Mer att läsa