Kalmar satsar på “mikroskog” i stadsmiljö

Kalmar kommun, som styrs av en koalition mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, har beslutat att kommunen ska ha en så kallad 3-30-300-princip. Det innebär att alla invånare ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents yta som skuggas av trädkronor och att alla invånare ska ha som mest 300 meter till ett grönområde. En princip som även Hyresgästföreningen förordar.

För att genomföra principen har kommunen nu planterat vad som kallas en mikroskog. Ungefär 450 plantor, fördelat mellan 9 trädarter och 6 olika buskar, har grävts ned på ett område som är ungefär 250 kvadratmeter stort. Tanken är att det ska skapas en “stor natur på en liten yta” och att det ska bli hållbara och klimatanpassade områden i stadsmiljö. Mikroskogen förväntas bidra till att hantera vattenmängder, förbättra luftkvaliteten och kommunen hoppas även att det ska bli en avkopplande och inspirerande plats mitt inne i stan.

Pedagogiska möjligheter

Elvira Laneborg, Hållbarhetsstrateg klimat och miljö, och initiativtagare till projektet berättar att den första mikroskogen blir ett lärprojekt.
– Vi testar konceptet och hoppas på många lärdomar efter hand. Personligen vill jag gärna lyfta de pedagogiska möjligheterna så som att samverka med förskolor och skolor i närheten och få hjälp från barnen med dokumentation, kanske namngivning men också användning/skötsel.

Anna Thore, ordförande Vatten- och miljönämnden, berättar att det här blir ett bra test både för mikroskogar och för 3-30-300-principen:
– Faller försöket väl ut så finns det fler områden där vi kan tänka oss att göra liknande planteringar.

Ni skriver att träden planteras väldigt tätt – varför görs det?
– Att plantorna planteras ovanligt tätt är för att de då växter snabbare – det blir en slags positiv konkurrens om utrymmet. Därav visar andras erfarenheter att en mikroskog med sådan sammansättning växer snabbare än traditionell skog/trädplantering, säger Elvira Laneborg.

Gallras efterhand

Arterna som planteras är bland annat skogslönn, skogsek, avenbok, skogslind, vildapel, fläder och nyponros. Dessutom har lärkträd planterats som ett snabbväxande skydd för de andra träden. Dessa ska sedan gallras efterhand som de blir större.

Hur är planerna framöver för dessa mikroskogar?
– Tanken är att fortsätta jobba med områden i stadsmiljö som har låg krontäckningsgrad samt har mycket bostäder. Att arbeta med att öka krontäckningsgraden i Kalmar hamn är till exempel inte prioriterat, säger Elvira Laneborg.

Källa: Kalmar kommun