Kalla vintrar stoppar fjärilar i varmare klimat
En snabb evolutionen gör att många djur kan anpassa sig till ett förändrat klimat, men det finns gränser för vad de hinner med. Gränser som kan bli en utmaning för fjärilar i framtiden.
Svingelgräsfjärilen (Lasiommata megera) förekommer allmänt i stora delar av Europa. I Sverige påträffas den ofta på stränder och betesmarker, där den gärna vilar på stenar och stenmurar.
Vår planet blir allt mer upphettad i en hastighet som inte vore möjlig utan mänsklighetens enorma utsläpp av växthusgaser. För att kompensera för de förändrade temperaturen rör sig många djur och växter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. I en ny studie om svingelgräsfjärilen har forskare vid Stockholms universitet undersökt hur fjärilarna anpassar sig. Det är en art som blivit allt vanligare i Skandinavien de senaste åren och som nu klarar sig i områden som Södermanland, Uppland och norr om Oslo.
– Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas när de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, en av forskarna bakom studien.
Nordliga fjärilar växer snabbare
Genom att flytta fjärilar mellan olika områden i Sverige kunde forskarna studera deras utveckling och se om de utvecklat egenskaper som gör att de bättre kan överleva kalla vintrar och sprida sig längre norrut.
– Vi ville se om fjärilarna har utvecklat snabbare tillväxt, rätt tajming för vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som kan hjälpa dem att sprida sig ännu längre norrut, förklarar Karl Gotthard, professor vid Stockholms universitet.
Det visade sig att fjärilar från de nordliga områdena växte snabbare än de från söder, vilket forskarna tolkar som en anpassning till de kortare somrarna i norr. Svingelgräsfjärilarna i norr klarade också av att gå i vinterdvala vid rätt tidpunkt. Men trots dessa anpassningar överlevde väldigt få larver vintern i Dalarna. För att expandera ännu längre norrut behövs troligen mildare vintrar – inte bara varmare somrar.
– Svingelgräsfjärilen är inte ensam – många insektsarter har spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. För att kunna förutsäga hur framtidens ekosystem kommer att se ut, måste vi förstå både de egenskaper som förändras och de faktorer som sätter gränser för var arter kan leva, säger Mats Ittonen.
Källa: Stockholm universitet och PNAS
