”I en skog utan kalhyggen får alla plats”. Banderoll och klätteraktivister i Tiveden. Foto: Lovisa Larsson

Det statliga bolaget Sveaskog ska kalhugga en av de sista sammanhängande skogarna intill Tivedens nationalpark. Lokalbefolkningen i området är emot kalhuggningen och de har fått kommunen med sig.

De som bor i området vill att Sveaskog lämnar en buffertzon av skog kring hela nationalparken och de vill att Sveaskog ska använda sig av hyggesfritt skogsbruk, istället för konventionellt kalhyggesbruk. Många av de som bor i området är beroende av skogen för sin försörjning inom turism så det är till stor del en ekonomisk fråga.

Sveaskog äger 90 procent av marken i Laxå kommun, och sköter den enbart med kalhyggesbruk. De lokalbor som är engagerade i frågan tycker att Sveaskog åtminstone skulle kunna prova hyggesfritt skogsbruk på det område på cirka 4 hektar som nu ska huggas i vinter. Kalhyggesfritt skogsbruk innebär att skötseln inriktas på anpassad gallring där man plockar ut ”mogna” träd och lämnar mindre träd att växa vidare. Beräkningar som har gjorts av Ekoturismföreningen visar att hyggesfritt skogsbruk blir mer lönsam både för Sveaskog och för lokalbefolkningen.

Den skog som nu hotas av kalavverkning växer kring den kulturhistoriska vandringsleden ”Kyrkstigen” som användes förr då de boende i tivedsskogarna tvingades att vandra ned till kyrkan i Tived några gånger om året. Leden används flitigt i dag av många som bor i området och av vandrare. Kalhugger man kring den förstörs landskapsbilden invid nationalparken, anser de som bor i området

Lovisa Larsson säger att varje nytt kalhygge i  området är som en liten sorg. Det är inte alls som efter en brand eller som efter en storm. Foto: Lovisa Larsson

Lovisa Larsson är en av de som har engagerat sig mot kalhuggningen av skogen. Hon har en tipi (tält som inhemska amerikaner använder) i byn Tivedstorp i närheten där hon ordnar olika kurser, möten, bedriver friluftsliv och musikevent.

Den 2 januari ordnade Lovisa en aktivitetsdag där de som bor i området kunde komma och vara i skogen, ett sätt att göra något innan den är nedhuggen. Aktiviteten ordnade hon för att hon upplevde att det ofta klagas i stugorna efter att träd har avverkats, då det är för sent.

– När ord inte räcker för att överbrygga gränserna mellan miljöideal och industri måste kreativiteten ta vid. Vi samlades för att umgås och visa att vi vill ha en annan typ av skogsbruk än det som Sveaskog bedriver. För att uppleva och känna gemenskap med varandra och omgivningen. Vi hade skogspicknick med eld, vi lekte bland träden, jag läste min dikt ”om dessa träd” och en lokal konstnär, Anna Bergström, tillägnade skogen en skyddsande i lera som fortfarande sitter kvar därute, säger Lovisa Larsson.

Allt detta har dokumenterats med fotografier, rörlig bild och ord som i skrivandets stund sprids via Facebook och lokal media.

Bäck i Tivedens Nationalpark, Närke. Foto: Robin Eriksson 

Kalhyggena som redan finns kring hela nationalparken är något som ofta förvånar och chockar turisterna, enligt flera av de företagare som bedriver ekoturism i området. De är inte, som vi svenskar, vana att se kalhyggen. En del turister har undrat varför det ser ut som en krigszon och om vi i Sverige inte har råd att sköta skogen på ett bra sätt. Ortsborna menar att om skogen kring parken sköts så att den går att vandra i och njutas av så kommer fler turister att vilja stanna längre och kanske övernatta fler nätter i omgivningarna. Tiveden är ett populärt resmål för utländska naturälskare. Även mitt i vintern.

När vi var där i mellandagarna kom det folk från Holland, Frankrike och Tyskland till Tiveden för att vandra och njuta av riktig skog. Det finns nämligen ingen skog av den här typen som ligger närmare Europa, därför är Tiveden som natur- och friluftsområde värdefullt i ett internationellt perspektiv.

– Turisterna kommer inte hit för att passera genom en rad av kalhyggen och slyskogar, säger Lovisa Larsson. Det som jag tror glöms bort i sammanhanget är att Tiveden är så mycket mer än bara nationalparken. Vi har ett stort nät av vandringsleder, cykelleder och ridleder som tar folk till fina platser. Ja, till och med bara att komma med bil genom skogen är som att köra i en sagoskog!

Stenbumling och tall i Tivedens nationalpark. Foto: Kristina Bäck

Martin Szanto driver ett vandrarhem i Tivedstorp. Han har varit med på flera möten med Sveaskog och säger att de är väldigt tillmötesgående, även om de har ett annat synsätt på skogen.

– Helst skulle jag vilja att Sveaskog jobbar fram ett annat skogsbruk som inte förstör naturen och som tar hänsyn till turismen. Fler kalhyggen lockar inte turister.

Han säger att utanför själva nationalparken finns 30 mil med ridleder och 100 mil med vandringsleder, de kommer ingen vilja nyttja om där bara finns kalhyggen. Men Tivedsborna har inga höga förväntningar om att Sveaskog ska ändra sig om kalhuggningen. Martin Szanto säger att andra personer i trakten har haft samverkansmöten med Sveaskog inför skogsavverkningar och det har ändå alltid blivit kalhyggen. Han säger att många är upprörda nu när även den sista skogen invid nationalparken ska huggas.

Även Kommunen i Laxå stöder lokalbefolkningen i denna fråga. Kommunstyrelsens ordförande Bo Rudolfsson (KD) säger:

Lovisa Larsson har inga illusioner om att hyggesfritt skogsbruk kommer att hända i verkligheten:

– Haha, jag hör själv hur naivt, partiskt och onyanserat det låter, men kalhyggesfritt skogsbruk är i längden ett fullgott alternativ som gynnar både skogsindustrin, turismen, friluftslivet och skogen som ekosystem.

– Personligen så är varje kalhygge för mig en liten sorg. Det är inte alls samma sak som när en storm dragit fram eller skogsbrand har härjat. Kalhygget är av mänsklig hand, för mänsklig vinning. Naturen behöver inga kalhyggen, säger hon.

Nationalparken Tiveden. Foto: Anki Hammar 

Jag ringer upp Sveaskogs VD PO Wedin, men han vill inte uttala sig när jag frågar om varför Sveaskog inte kan bedriva kalhyggesfritt skogsbruk kring Tivedens nationalpark. Han vill heller inte uttala sig när jag frågar om Sveaskog möjligen kommer att börja med hyggesfri avverkning i framtiden.

Skogsbiologen Sebastian Kirppu som känner väl till Tivedsområdet säger:

– Sveaskog borde avverka med kalhyggesfria metoder i skogar som omger våra naturreservat och nationalparker så att mikroklimatet i den skyddade skogen inte förändras och att de kalhyggesfritt brukade skogarna blir en skogsklädd skyddszon runt naturskogen.

Kristina Back