Jätteanläggning ska rengöra havet från plast, prototyp testad förra veckan

cleanup3

En flytande barriär som fångar upp plastavfall. Forskning som Ocean Cleanup Projekt utfört, visar att en 100 km stor anläggning – en så kallad Cleanup Array, kan användas i 10 år och kan få bort 42 procent av plasten i Stora Stillahavssopområdet. Foto Erwin Zwart/The Ocean Cleanup.

Projektet ”The Ocean Cleanup Project” ska städa upp öar av plast i Stilla havet. Detta ska ske med en enorm, specialbyggd anordning kallad ”Ocean Cleanup Array”, uppfunnen av 21-årige holländaren och projektledaren Boyan Slat, som också har grundat projektet.

Anordningen består av flera kilometer långa armar av gummi som utgör barriärer och som kan dras fram över havet med en farkost. Därtill en mängd bojar samt plattformar. Nu i veckan har en mindre prototyp testats i Nederländerna. I början av året ska fler försök äga rum i havet utanför den japanska och holländska kusten. Om försöken går bra kommer världens största rengöring av havet påbörjas 2020.

Det största flytande sopberget som finns i Stilla Havet är det så kallade “Stora Stillahavssopområdet”, som rör sig i norra Stilla havets subtropiska virvel. Sopberget där är cirka 15 kvadratkilometer stort och utgörs av en enorm mängd plast. Området växer så fort att man nu kan se det från yttre rymden, enligt Jacqueline McGlade, chef för FNs miljöprogram (UNEP).

”The Ocean Cleanup Project” har målsättningen att utveckla tekniken kring uppsamlingen av skräpet. Havsströmmar och vindar ska utnyttjas för att driva in plastskräpet i gummibarriärerna. Plastavfallet kommer sedan att placeras på flytande pontoner som enkelt kan transportera skräpet till land. Mängder av bojar förankrar barriärerna ned till 4,5 kilometers djup. Tanken är att havsströmmar som kommer under barriären låter fiskar komma undan samtidigt som ”plastsoppan” trycks upp till ytan där den fångas in.

Långt ifrån all plast är möjlig att samla upp. Den plast som gömmer sig djupt nere i haven kan inte fångas in. Inte heller mikroplast som är mindre än 5 mm i diameter. Men Boyan Slat säger att utan snabba insatser kommer plastavfallet att fortsätta att ackumuleras i havsytan.

Boyan Slat påpekar att projektet har kunnat genomföras tack vare sociala medier, volontärer som har ställt upp globalt och genom gräsrotsfinansiering. Men på längre sikt kommer projektet att betala sig själv genom återvinning av plast. Han säger:

– Vi har analyserat plasten och funnit att den har förvånansvärd god kvalité. Vi gjorde några tester och materialet går mycket bra att återvinna. Flera stora företag har visat intresse att köpa plasten. Det kommer att vara vår räddning, som också ska betala för uppstädningen av havet.

En del marinbiologer och sakkunniga är skeptiska till projektet och menar att ”Ocean Cleanup Array” kommer att göra mer skada än nytta. En av kritikerna är Asma Mahdi, talesperson på US National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Hon menar att havsmiljön kan skadas genom att även plankton som finns i havsytan kommer att städas bort. Plankton är basen för den marina näringskedjan och står även för nästan hälften av syreproduktionen på jorden.

Slat bemöter kritiken. Han säger att genom att fokusera på havets vågkammar kan ett lager plastavfall avlägsnas som annars skulle sjunka. Havsströmmen flödar under barriärerna och tar med sig allt som har neutral flytförmåga, som plankton och fisk, medan plasten rör sig upp mot ytan och föses iväg framför barriärerna.

En forskningsresa som utfördes i Stilla havet tidigare i år visar att plastkoncentrationerna är 10 gånger större än man tidigare trott. Minst 10 000 däggdjur och miljoner sjöfåglar och fisk antas dö varje år på grund av att ha fastnat i skräp, ätit plast eller fått mikroplast i sig. Samtidigt bryts plastflaskor, plastpåsar och frigolitmuggar ned i havet under solens UV-strålning och lösgör giftiga ämnen som PCB och DDT in i näringskedjan.

Källor: The Guardian och The Ocean Cleanup