Introduktion till trollsländor

Intresset för trollsländor har de senaste åren exploderat i Sverige. På bara fem år har det gått från en handfull till hundratals hängivna trollsländeskådare. Men varför trollsländor, vad är det som gör dem så intressanta? Peder Winding inleder här en introduktionsserie om trollsländor, hur man skådar trollsländor och en genomgång av några av de vanligaste arterna.

LÄS ÄVEN: • Guide till de tidigaste trollsländorna

20130711__MG_0185natursidan Mindre sjötrollslända, hona. Canon EOS 7D, 70-200/4L+1,4x@257 mm, 1/800, f.9.0, ISO320


LÄS ÄVEN:  Trollsländor – allt populärare hobby med chans att göra viktiga insatser

Hur många trollsländor finns det i Sverige?
I Sverige har 64 arter trollsländor anträffats, där 59 anses vara reproducerande och mer regelbundet förekommande, de övriga fem tillfälliga gäster som flugit fel och endast tillfälligt reproducerat sig. Artantalet är ett starkt argument för att börja med trollsländor, framför många andra djurgrupper som kan verka ändlösa för en nybörjare. Trollsländor känns i sammanhanget ganska ”lagom” men samtidigt alltid med nya saker att upptäcka.

Var hittar man dem lättast?
Man kan egentligen börja leta efter trollsländor precis utanför dörren. Trollsländor finns under den varmare halvan av året i väldigt varierande miljöer. Med den otroliga flygförmåga trollsländorna besitter kan de befinna sig långt ifrån de vatten där de kläckts. Trots det är just områden med olika typer av grundare vatten att föredra om man ska leta efter trollsländor, då tätheten trollsländor är högre i områdena där de kläckts jämfört med dit de spridit sig. Så leta gärna upp någon typ av damm, grund sjöstrand, myr eller liknande så ska du se att det säkert finns trollsländor. Ett annat tips kan vara att titta in på Artportalen, rapportsystemet där alla kan rapportera in sina observationer men också läsa andras obsar. På Småkrypsportalen finns många observationer och man kan oftast hitta fina ställen i närheten av där man bor.

20130711__MG_0297_natursidan
Gungfly- och starrmosaikslända, hannar. Canon EOS 7D, 70-200/4L@102mm, 1/640, f.7.1, ISO500


När ska man leta efter trollsländor?
Under ett till fyra år lever trollsländor som larver i vatten. Beroende på art, vattnets kvalité, temperatur och födotillgång utvecklas larverna olika snabbt. Med basis i ovanstående kan man således håva upp trollsländelarver hela året, även om ett tjockt istäcke såklart komplicerar. När vi pratar om trollsländor i generella termer brukar man dock tänka på den tid de lever som fullbordade trollsländor, imago. Egentligen utgör detta en kort del av deras liv, de allra flesta sländors liv slutar troligen under den första veckan. Enstaka individer kan leva i ytterligare veckor och i vissa fall månader. Den svenska säsongen för flygande trollsländor börjar i slutet av april och tar sina sista ryck i oktober.

Har man en gång hittat en plats där man sett mycket trollsländor är alltid platsen intressant att besöka igen. Hur antalet trollsländor som är uppe och flyger varierar kan dock förvåna. Det optimala trollsländevädret är soligt, varmt och vindstilla – riktigt sommarväder. Direkt när solen går i moln, temperaturen sjunker eller en regnskur kommer förbi kan antalet trollsländor man ser minska drastiskt. Det är imponerande hur väl de kan gömma sig och hur lottlös man vissa dagar känner sig när vädret inte varit det optimala.

20130711__MG_0112_natursidan Stenflodtrollslända, hanne. Canon EOS 7D, 70-200/4L+1,4x@196 mm, 1/400, f.9.0, ISO320


Måste man skåda med håv?
Om trollsländestudier tidigare i betydligt större utsträckning innebar infångade och rentav uppnålade trollsländor så är skådandet idag mycket baserat på enbart att titta på eller fotografera trollsländorna. De allra flesta arter behöver man inte fånga in, man klarar sig utmärkt med antingen en kamera med macro-optik eller en kikare med bra närgräns. Dock blir min rekommendation att skaffa sig någon typ av håv – man lär sig väldigt mycket av att fånga in och på nära håll titta på sländorna. En del saker kan vara svåra att se, även med kikare eller kamera. En annan poäng kan vara att själv på nära håll kunna studera varje trollsländeart och få en känsla för varje art i handen – något som sedan enkelt tillämpas när man ser dem friflygande. Till skillnad från många andra flygande insekter har trollsländorna väldigt kraftiga vingar och det är i vingarna man mest fördelaktigt håller dem. De tar ingen skada, såvida de inte är helt purunga.

Hur ofta dyker det upp nya fynd eller rariteter i Sverige?
De senaste åren har de nya fynden ökat ordentligt på grund av det ökade intresset. Exploderat antal trollsländeskådare har inneburit mycket ny kunskap kring trollsländors utbredning och uppträdande. Många utbredningskartor har fått ritas om gång på gång. Än så länge är raritetsinslaget dock inte så betydande vad gäller trollsländor – chansen att hitta någonting ovanligt finns förstås, men kanske framför allt i den södra och sydöstra landsändan och kanske inte så pass ofta att endast detta motiverar. Vi har dock ingen riktig aning om hur klimatpåverkan kommer driva på nya arter norröver och bidra till en annorlunda trollsländefauna.

20130712__MG_0575natursidanGulfläckig glanstrollslända, hanne. Canon EOS 7D, 70-200/4L+1,4x@280mm, 1/1250, f.7.1, ISO500


Vilken litteratur rekommenderar du?
Om man vill ”känna på” att skåda trollsländor kan det ta emot att köpa en stor och dyr bok. Då rekommenderar jag ”Trollsländor i Sverige” utgiven av Länsstyrelsen i Södermanland och som enklast beställs via Naturbokhandeln eller Entomologiska föreningen i Stockholm. Den kostar ynka 40 kr plus frakt. Men får man minsta lilla känsla för att vilja gå vidare med trollsländor så kan jag inget annat än rekommendera den eminenta boken ”Svenska trollsländeguiden” skriven av Magnus Billqvist och utgiven på Hirschfeld media. Kan beställas på till exempel Naturbokhandeln eller Bokus.

Mer information kan man hitta bland annat på:
Trollsländor.se
Trollslände-bloggen Epitheca
Sveriges entomologiska förening om trollsländor