Lavskrika. Foto: Thomas Jågas

Thomas Jågas från Falun har en förkärlek för de mellansvenska skogarna och fjällen där han försöker fånga stämningar, miljöer, detaljer och arter i skogen, på myrarna och i fjällen. I mars 2009 blev han invald i Naturfotograferna/N. Vi träffade honom på Naturfotofestivalen i Vårgårda och ställde några frågor om hans fotograferande.

Hur länge har du fotograferat?
– Sedan slutet av 80-talet. Först var det kameran som fick följa med på fågelskådning, men den tog över efterhand. Sedan fick kikaren följa med på fotografering

Foto: Thomas Jågas

Vilka vanliga misstag gör folk i början?
– Att tänka för mycket på själva utrustningen och kameran. Idag är alla kameror så bra att om man bara har lärt sig den så presterar alla bra under normala förhållanden (då tänker jag framför allt på systemkameror).

Förutom kamerahus, objektiv och stativ – vad brukar du vilja med dig för utrustning?
– Kikaren är alltid med. Tonade gråfilter, gråfilter, extra batterier, minneskort, kaffetermos, sitt/liggunderlag. De här sakerna finns alltid med. Sedan kan det ju behövas gömslen om det handlar om djurfotografering.

Var tycker du gränsen går för hur mycket en bild får redigeras går?
– Det beror på vad man har för syfte med bilden. Är det ett dokumentärt syfte så får inte redigeringen innebära att innehållet förvanskas, vilket naturligtvis är en bedömningsfråga. Definitivt inte ta bort något utöver damm eller optiska artefakter eller att lägga till något i bilden. Det viktiga är att man står för vad man gör.