Karolina Skog. Foto: Erik Hansson
Miljöpartiet är i en något märklig sits. De har kanske aldrig haft större politisk makt än nu. Samtidigt visar de senaste undersökningarna att de är farligt nära fyraprocentspärren och får kanske mer kritik än någonsin. Natursidan har intervjuat miljöminister Karolina Skog.
Sedan 2014 har Sverige för första gången ett (uttalat) miljöparti i regeringen. I en tid när världens forskare är överens om att vi har bråttom att vända den globala uppvärmningen och vi befinner oss i ett sjätte massutrotande av arter, borde det kanske vara självklart med ett starkt parti som sätter miljön främst. Men så är inte riktigt fallet.
Vid valet 2014 fick partiet 6,8 procent av rösterna. En minskning med 0,5 procent sedan valet 2010. Men vid tiden efter valet var tonen ambitiös. Målet var uttalat att till valet 2018 ha ett tvåsiffrigt väljarstöd och att ha fler medlemmar än någonsin.
Sedan dess har det dock gått tyngre. Väljarstödet i de senaste undersökningarna placerar partiet på runt fyra procent. Det har också presenterats en undersökning om att de tappat nästan varannan ung väljare sedan valet och när det gäller målet med rekordmånga medlemmar så har det istället minskat från drygt 20 200 (2014) till knappt 13 700 (2016/2017).
Karolina Skog vid Tysjöarna. Foto: Hanna Björnfors
Vad beror då detta på? Vissa analytiker menar att det handlar om regeringens hårda flyktingpolitik som inte partiets väljare delar, men det märks också ganska tydligt att det här och var finns en besvikelse över miljöpolitiken.
När Novus nyligen presenterade en undersökning om vilka partier som hade bäst politik i olika frågor fick Miljöpartiet bara 18 procent av rösterna när det gällde miljö- och klimatpolitik. Centern fick 17 procent. Centerpartiet som kallar sig Alliansens gröna röst och som bland annat är tveksamma till flygskatt, kritiseras för att ha klimatforskningsförnekare på höga positioner, beskylls gå skogsindustrins ärenden och, kanske framför allt, vill kapa miljöbudgeten med över 20 procent inför 2018 och runt 30 procent 2019 och 2020.
Hur kan det komma sig att inte MIljöpartiet äger miljöfrågan tydligare?
– Vi visste redan efter valet 2014 att vi, som ett litet parti i en minoritetsregering, skulle få det svårt. Vi har mycket kontakt med systerpartier i andra länder och det här är ett tydligt mönster på andra håll, berättar Karolina Skog på sitt kontor på Miljödepartementet.
LÄS ÄVEN: • Regeringens budget 2018 – fördubblad satsning på miljö och klimat
Hon fortsätter:
– Men jag är lugn. Jag tror att vi kommer hämta upp oss i valrörelsen. När jag behöver peppas tänker jag på att Centerpartiet vid den här tiden inför valet 2014 bara hade 2,9 procent.
Vad är det som gör att väljarna inte uppfattar att ni är starkare i miljöpolitiken?
– Vi är självkritiska om vår kommunikation. Vi måste bättre förklara effekterna av vår miljöpolitik. En annan aspekt är att naturen inte förändras snabbt. De mätbara effekterna kommer inte inom en mandatperiod. Jag tänker också att det fanns väldigt höga förväntningar på Miljöpartiets miljöpolitik. Vi har gjort mycket, men oerhört mycket återstår.
Har kompromissandet med andra partier lett till att inte mer hänt?
– Det finns ett antal frågor som vi vet att riksdagen är emot. Riksdagen kan förbjuda regeringen att göra vissa saker och det har de också gjort på miljöområdet. Det finns en miljöovänlig majoritet i riksdagen som stoppar en del miljöpolitiska beslut.
Kan du ge något exempel?
– Ja en sådan fråga är konsumtionens miljöpåverkan. Det stoppas helt från riksdagen. Då lägger inte jag tid på att komma med förslag som bara skulle röstas ner.
Lång karriär i partiet
I en artikel i Sveriges natur kallas Karolina Skog för en “handlingsinriktad pragmatiker” utan en enda skandal i bagaget. Kanske är det därför hon varit så framgångsrik i Miljöpartiet. Hon har varit aktivt i över 15 år och har bland annat grundat och varit språkrör för Gröna studenter, varit ordförande i Miljöpartiet i Malmö och mellan 2010 och statsrådsutnämningen 2016 arbetade hon som kommunalråd med fokus på trafik, stadsbyggnad och service i Malmö stad. Nu har Karolina Skog haft knappt två år på sig att sätta sin prägel på miljöpolitiken.
Hur tycker du själv att det gått med miljöpolitiken under den här mandatperioden?
– Jag anser att vi nått stora framgångar och det visar sig tydligast i miljöbudgeten. Vi har presenterat den största miljöbudgeten gång efter annan och satsar egentligen på alla områden inom miljön. Mycket av arbetet har handlat om att stärka upp myndigheterna eftersom så mycket varit eftersatt. Det är kanske inte den sexigaste politiken att se till att länsstyrelsen har den expertis den behöver, men det har vi ordnat, berättar Karolina Skog.
Jag frågar henne om Socialdemokraterna står i vägen för miljöpolitiken. Hon svarar att en god ekonomi är nödvändigt för att kunna göra miljösatsaningar och “när vi får till det så är S och MP bra tillsammans”.
Så du upplever inte dem som en broms i miljöarbetet?
– Alltså det är ju vi som kommer med idéerna, säger hon och tvekar. Men det är en arbetsfördelning man kan ha och jag tar gärna den rollen, skrattar Karolina Skog.
– Det känns som att det var mycket som inte sades där, försöker jag. Men Karolina Skog säger inget mer om det.
Det som sägs mellan raderna
Över huvud taget är det uppenbarligen en hel del som inte sägs. Karolina Skog väger sina ord noga. Hon dröjer med svaren och säger inte något som kan uppfattas som kontroversiellt. Det är diplomatiskt och kontrollerat. Det är bara när hon pratar om Centerpartiets miljöpolitik som det tänder till.
– Det viktigaste som jag ser det är att nå ut med skillnaden mellan vår och oppositionens miljöpolitik och där är det tydligast inom naturvård. Det är den politiska konflikt som jag tycker är mest intressant för de som har ett naturintresse i Sverige. Vilka vill ha naturvård och vilka vill slakta den? Det är väldigt tydligt. Centerpartiet håller i en yxa.
Blivande nationalparken Åsnen hör till områdena som fått skydd. Foto: Tristan Ferne – Flickr: Lake Åsnen, CC BY 2.0,
En stor del av miljöbudgeten har under mandatperioden gått till att köpa in natur som skyddas. Från slutet av 2013 till slutet av 2016 (2017 års statistik har inte släppts än) har antalet skyddade områden ökat med drygt 1000 från 11 353 till 12 474 naturreservat och nationalparker. Den skyddade landytan har ökat med nästan 100 000 hektar. Men det är fortfarande långt ifrån vad Sverige åtagit sig att skydda enligt Nagoya-planen från 2010.
LÄS ÄVEN: • Regeringen på ”offensiven” – lovar uppfylla mål med skyddad skog och mark
Sverige har ju förbundit sig att skydda 17 procent av landytan och 10 procent av sitt vatten till år 2020 – kommer vi klara det?
– Nej. Vi har klarat det på vatten. Där är vi uppe i 13,6 procent och det kan öka ytterligare till år 2020. På land var arbetet så eftersatt att vi, även om vi ökat tempot oerhört, inte kommer klara målet till år 2020. Men med oppositionspartiernas budgetar, som alla slaktar miljösatsningen, skulle det ta många år till.
LÄS ÄVEN: • Regeringen miljardsatsar på att rädda haven
Karolina Skog poängterar också att de även prioriterat skötseln av skyddad natur.
– Det har varit så fruktansvärt eftersatt och det mest spektakulära vi gjort kring skötseln är kanske översynen av hela ledsystemet i fjällen. Det är ju jätteviktigt både för naturintresserade och för naturturismen. Om jag vill bli lite glad så brukar jag titta i Naturvårdsverkets rapport över vad de gör för skötsel av natur. Det är bra för själen. Det görs så mycket och är värt mer uppmärksamhet.
Hur kommer det att gå med miljömålen under den här mandatperioden?
– Vi kommer inte att klara dem. En mandatperiod är alldeles för lite. Det kommer ta lång tid att få igenom förändringar. Både politiken och naturen är långsam.
Å andra sidan är det bråttom och vi vet ju vad problematiken är. Vi flyger till exempel för mycket, vi konsumerar för mycket och vi äter för mycket kött – varför märks inte det tydligare i politiken?
– Man måste komma ihåg att det kan behövas införa många små förändringar för att få igenom sådana beslut. Skatter är en viktig faktor som kan användas och vi har tagit flera steg, men vi är väldigt otåliga och vill fortsätta i den här riktningen som vi inlett under den här mandatperioden.
Ett internationellt föredöme?
Karolina Skog berättar att hon tycker att det märks i världen att Sverige återigen blivit ett globalt föredöme. Hon menar att som litet land är det framför allt på det viset vi kan påverka.
– Bilden av Sverige som ett land som har både en stark välfärd och en stark miljöpolitik är oerhört kraftfull och den bilden av oss finns i världen. Där påverkar vi på global nivå.
Som ett annat exempel nämner hon momssänkning på reparationer, som inte är ett stort beslut, men som får global spridning som en innovativ idé för att minska miljöpåverkan.
Nu är det drygt ett halvår kvar till valet 2018 och trots den senaste tidens undersökningar är Karolina Skog optimistisk.
– Jag förbereder för en mandatperiod till och känner mig oerhört taggad inför det, men om jag bara får vara miljöminister i två år så har jag åtminstone sett till att genomföra förändringar som kan märkas på kort tid. Det finns mycket att ta tag i även nästa mandatperiod.
Varför ska då naturvänner rösta på Miljöpartiet 2018?
– Det är ju för att vi tar naturvård på allvar. Vi ser till att miljöpolitik ska vara baserad på vetenskap och säkrar det. Vi gör både miljöpolitik som är synlig , sådant som inte får någon uppmärksamhet i media och sådant som innebär politisk strid. Pressavdelningen här blir inte superglad över fler handläggare på länsstyrelsen, men om det är det som behövs så är det det vi gör. Det kan naturvänner vara trygga med. Det är vår ryggrad.
När jag stängt av inspelningen blir stämningen lite mer avslappnad och Karolina Skog återkommer efter en stund till strategin kring miljöpolitiken. Hon berättar att det handlar om att hon inte kan säga vad som helst för att inte stänga dörrar. Att politik handlar mycket om förhandlingar och att man för att lyckas över huvud taget måste sitta med vid förhandlingsbordet.
– Jag sitter hellre med vid förhandlingarna än står utanför en stängd dörr och skriker, som hon uttrycker det.
Dagen efter intervjun skriver Dagens Nyheter en analys om att Isabella Lövin börjar ta avstånd från S i fråga om invandringspolitiken. Om det nu är så att S och MP har olika syn på miljöpolitiken – kommer vi snart få höra det från Karolina Skog?
Nästa del av intervjun med miljöministern handlar om det svenska skogsbruket och skogspolitiken. Den kommer publiceras framöver här på Natursidan.se
