Inget sabotage när Återställ Våtmarker hindrade trafik
Högsta domstolen har frikänt samtliga demonstranter som hindrade trafiken på E4:an sommaren 2022 från sabotage. Domen framhäver även att aktionerna var ett utövande av demonstrationsfriheten och yttrandefriheten.
Aktion av Återställ våtmarker.
I augusti 2022 skapade Återställ Våtmarker rubriker med sin blockad på E4:an vid Solna, norr om Stockholm. Demonstranter limmade fast sig på vägen och fick stopp på rusningstrafiken, med avsikt att uppmärksamma och skapa opinion kring klimatkrisen och att för miljöns skull återställa våtmarker.
Resan genom domstolarna
Demonstranterna häktades fram till rättegången, där tingsrätten dömde samtliga för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten. Domen överklagades, där samtliga frikändes för sabotage av hovrätten. Riksåklagaren drev målet vidare till Högsta domstolen, och menade att demonstranterna skulle dömas för sabotage och inte enbart för ohörsamhet. Åklagaren yrkade även att alla utom en skulle dömas till fängelse.
HD gick på hovrättens linje och friade samtliga från sabotage. Domstolen fann att vägblockaden som skedde i samband med en fredlig demonstration inte var tillräcklig för att ses som angrepp på och hot mot vitala samhällsintressen (såsom försvaret, folkförsörjning och landets säkerhet), eller som allvarlig störning och hinder mot den allmänna samfärdseln, vilket krävs för en fällande dom.
– Seger! Idag ska vi fira att sabotageanklagelsen är skjuten i sank för sista gången. I mitt hjärta har jag alltid vetat att jag agerat precis rätt. Att sitta fredligt och öppet på en motorväg och kräva att utsläppen minskar är bland de starkaste kärlekshandlingarna till våra barn och till livet du kan göra. Och vi gjorde precis det, skriver Anders Bäcklund, en av de friade, på organisationens hemsida.
Demonstrationsfriheten och yttrandefrihet
I sin dom framhävde HD också betydelsen av den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten och yttrandefriheten. Att vägblockaden hade som syfte att skapa opinion kring klimathotet och behovet att återställa våtmarker innebar att den föll under dessa friheter.
Detta betyder att det får godtas att ”vardagliga samhällsaktivitet kan komma att utsättas för störning även om det väcker irritation hos dem som råkar drabbas”, står det i domen. Annars riskerar demonstrationsfriheten att bli illusorisk, alltså meningslös.
Domen kommer i en tid då demonstrationsfriheten har diskuterats i media och bland politiker, både internationellt och inom Sverige. Organisationen Climate Rights International rapporterade i september 2024 att flera demokratiska länder i världen har antagit strängare lagstiftning som tystar och avskräcker klimatdemonstrationer på hemmaplan, trots att de öppet kritiserar auktoritära regimer för tillslag mot yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet. I mars besöktes Sverige av FN-rapportör Michel Forst, som uttryckt ”djup oro” över den alltmer hårdhänta behandlingen av klimataktivister i Sverige.
Högern vill ha terrorlagstiftning mot fredliga demonstrationer
I april kom förslag från Sverigedemokraterna att terrorlagstiftning ska användas mot fredliga demonstrationer. Moderaterna har också velat se hårdare straff efter klimatprotester, och den moderata riksdagsdagsledamoten Fredrik Kärrholm skrev 2023 att ”de här kriminella sabotörerna måste avskräckas med skärpta straff”.
Advokaten Linus Gardell säger tvärtom att en skärpning av straff gentemot fredliga demonstranter underminerar demokratin. I en intervju med DN från oktober 2024, underströk han att syftet med demonstrationer är att synas, höras och störas:
– Om sabotagelagen tillämpas på fredliga demonstrationer är man ute på väldigt farliga vägar. Vår frihet att demonstrera är grundlagsskyddad. […] Som jag ser det kan du aldrig bli dömd till fängelse för att du demonstrerat. Det är orimligt. Ett hot mot demokratin.
