Ikea är en av de största inköparna av träprodukter i världen. Till år 2020 ska 100 procent av dessa produkter vara FSC-certifierade. Företagets skogs-och råvaruchef Ulf Johansson vill se fler röster inom FSC.
I förra artikeln i Natursidans serie om FSC och Sveriges skogar berättade Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, att Ikea har stora möjligheter att påverka FSC i positiv riktning:
– Ikea har satt som mål att de enbart ska ha FSC-certifierat eller återvunnet trä i sina produkter, men de kan inte bara nöja sig med det. De måste vara medvetna om att FSC-certifierat virke från Sverige mycket väl kan komma från områden med mycket höga naturvärden. De måste väcka orosförfrågan, säga ifrån och kräva att det producerats på ett hållbart sätt. Slutkonsumenterna förväntar sig det.
Hur ser då Ikea själva på detta? Ulf Johansson, är skogs-och råvaruchef på Ikea Range & Supply. Han har jobbat med skogs- och träfrågor inom Ikea sedan 2001.
Ska vara helt certifierade 2020
2012 beslutade Ikea att till år 2020 ska 100% av deras träråvara uppfylla deras egna kvalitetsmål vilket innebär antingen FSC-certifierat eller återvunnet trä. 2012 var bara några procent certifierade. Nu uppfyller 89 procent av deras träprodukter målet och då ingår även emballage och Ikea-katalogen.
– Det innebär inte att våra krav är statistka för all framtid. Vi skulle uppskatta om andra system uppfyller våra krav, men i dagsläget är det bara FSC som gör det.
Kommer ni uppnå målet till 2020?
– Vi har en positiv trend nu, men det kommer krävas hårt arbete. De sista procenten är svårast.
Ulf Johansson berättar att en av utmaningarna är att de även köper in trä från många så kallade högriskländer som har problem med exempelvis korruption och illegal avverkning. Exempelvis Ryssland, som är det land som de köper in näst mest virke från (8 procent). Överlägset mest köps från Polen (32 procent) och Sverige kommer på tredje plats (6%). Från de länder som kan kallas högriskländer är 100 procent FSC-certifierat.
FSC har ju olika regler för olika länder. Hur är Polens jämfört med de svenska?
– Det positiva med FSC-reglerna är att de är anpassade efter nationella förutsättningar. Det kan bli lite fel att ha samma regler när det är olika förutsättningar i länderna. Nu blir det så bra som parterna som ingår i FSC nationellt gör det. Det är en stor styrka med FSC, att det är en balanserad intressentgrupp.
Men det måste väl ändå vara vissa saker som alla länder kan komma överens om? Exempelvis hur hårt certifieringarna kontrolleras och hur mycket hänsyn som tas till biologisk mångfald i skogarna?
– Det vi på Ikea gör är att vi förutom att maximera andelen FSC-certifierat virke så har vi även en egen organisation med skogsexperter som är ute och reviderar våra försörjningskedjor. De har fokus på högriskländer och är till för att vi ska kunna vara trygga med vårt virke. Det händer ibland att det upptäcks avvikelser, men jag skulle bli orolig om det aldrig upptäcks något. Det visar att systemet fungerar. När sådant upptäcks får det konsekvenser: antingen görs korrektioner eller så kan företag få sitt certifikat suspenderat och det redovisas på ett transparent sätt.
Här går uppenbart uppfattningarna isär. Naturskyddsföreningens Malin Sahlin som granskat FSC i tio år och jobbat med mängder av klagomål mot certifieringen är kritisk mot just transparensen. Att det är så svårt att få insyn och inte minst att få hjälp när fel upptäcks. Den enda gången som ett av många dokumenterade fel lett till en åtgärd i Sverige så fick bolaget (Bergvik skog) tillbaka sin certifiering inom kort.
Hur tycker ni att FSC i Sverige fungerar?
– Den delen har fungerat jättebra i många år. Vi anlitar ett antal stora leverantörer och det har inte varit något anmärkningsvärt jämfört med andra länder.
Hur ser du på de brott mot reglerna som uppmärksammats och dokumenterats de senaste åren?
– Vi har förtroende för det sätt som FSC hanterar dessa avvikelser. Det händer i alla länder. Det är bra att FSC granskas. När det gäller Sverige har vi ingen anledning att tro att det här är något som förekommer medvetet. Det är misstag i arbetet.
Det är så ni ser det? De fall som dokumenterats är alla misstag i arbetet?
– Ja när det gäller Sverige är det vår uppfattning att det inte är någon som satt i system att bryta mot reglerna.
Kritiker som granskat FSC menar att det i dagsläget inte går att veta om FSC-märkta produkter kommer från gamla naturskogar eller trädplantage…
– FSC är den mest robusta demokratiska certifieringen som finns. Det är ett viktigt steg att många väljer att följa dem. Jag kan bara beklaga att det finns organisationer som inte är med i FSC. Jag tror att de hade gjort större inverkan på insidan. Det skulle vara bra om många fler var med och engagerade sig.
Vad har de naturföreningar som är med i FSC uppnått?
– Utan dem hade det inte funnits någon FSC-standard och det hade inte funnits samma förtroende för svenska träprodukter. Att vara med påverkar inte bara skogsskötseln utan bygger också förtroendet för träd som råvara.
Något mer konkret än så kan inte Ulf Johansson ge exempel på. Han tycker att kontrollsystemet i FSC fungerar och att det går att anmäla brister. Ikea har gjort det “ganska ofta, men inte i Sverige”. Han vill inte heller kommentera enskilda fall, när regelbrott skett.
Enligt flera personer med god inblick i svenska FSC som vi pratat med är ni så pass stora att ni på egen hand skulle kunna ändra FSC i grunden. Skulle ni kunna ställa er bakom högre krav som till exempel att skogar granskas av oberoende, kunniga skogsbiologer innan de eventuellt avverkas, att inga gamla naturskogar avverkas eller att ha ett förbud för avverkning under fåglarnas häckningstid?
– Det som är viktig är att kraven i en standard lever och förändras i takt med ökad kunskap och omvärldens kunskap. Sådant ska fångas upp i revisioner av FSC-standard, då blir de automatiskt accepterade av oss, men vi har inga planer på att lägga till faktorer utanför deras regler. Vi har förtroende för FSC.
Hur ser ni på att det är ett högt tryck på skogen som råvara, både internationellt och i Sverige?
– Internationellt sett hyser vi en oro kring takten på avskogningen i världen. Det är ett hot mot klimatet och den biologiska mångfalden. Ikea diskuterar hur vi ska engagera oss. Ett sätt är att gå från “deforestation” till “reforestation” så att mark även återskogas. I takt med att skogarna i världen är under allt hårdare tryck är det ännu viktigare med certifiering.
Och råvarutrycket i Sverige?
– I Sverige har vi inte alls den oron på samma sätt, men det är en fråga som måste bevakas. Konsumtionen ökar och behovet av virke ökar. Jag skulle gärna se att fler skogar blir FSC-märkta. FSC kanske kan förenklas för privata skogsägare så att vi får med fler skogsägare.
Är det ert huvudbudskap – att ni vill ha med fler skogsägare och miljöorganisationer i FSC?
– Ja det är en bra sammanfattning. Engagera er i FSC, ju fler vi är desto bättre blir standarden. Vi ser trä som ett oerhört bra miljöval – förnyelsebart och det gör klimatnytta på lång sikt.
Läs även:
• Ny artikelserie: Kan man lita på FSC?
• Skogsägaren: ”FSC kan inte vara polis – regelbrotten är skogsbolagens fel”
• Internationella experten: ”Det hjälper inte att sopa bort inventeringarna. Skyddsproblematiken finns kvar och den internationella marknaden kräver inventeringar”
• Naturskyddsföreningen: “Marknaden riskerar bli grundlurad av skogsbruket”
