Hos lövsångare har hanarna allt mer bråttom under våren
Att fåglar anländer allt tidigare till häckningsområdet under våren är välkänt, men en ny studie visar att skillnaden mellan när hanar och honor av lövsångare kommer till Sverige blir allt större.
Lövsångare vid ringmärkning.
Fågelflyttningen är ett mäktigt fenomen. En liten lövsångare som bara väger drygt tio gram klarar av en flytt på 20 mil om dygnet i tolv dagar och vet precis vilken väg som ska flygas. De är inte direkt ensamma om detta beteende. Varje år flyger ungefär 2,1 miljarder flyttfåglar mellan sina häcknings- och övervintringsområden enbart i det europeisk-afrikanska flyttstråket.
Sedan tidigare är det känt att fåglarna anländer allt tidigare till häckningsplatsen i takt med att den globala uppvärmningen eskalerar. I en ny studie har forskare från Stockholms universitet dock upptäckt att det blir allt större skillnad mellan när lövsångarens hanar och honor anländer. Genom att studera och ringmärka lövsångare vid Tovetorp sedan 1979 har forskarna en lång, tillförlitlig statistik om hur en av Sveriges vanligaste fåglar flyttar.
Hanar och honor spenderar allt mindre tid tillsammans
I snitt kommer lövsångaren numera ungefär en vecka tidigare än på 80-talet. Vårarna blir allt varmare och det blir därmed mindre riskfyllt för lövsångarna att tidigarelägga flytten.
– Den sydliga lövsångaren som häckar runt Tovetorp övervintrar i Västafrika, och vi ser att både hanar och honor anländer tidigare på våren nu än på 1980-talet. En intressant sak är att hanarna alltid kommer innan honorna på våren, men skillnaden i ankomsttid mellan könen har ökat över åren från ca 9 dagar på 80-talet, till drygt två veckor idag, säger Cilla Kullberg, som är docent på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Rekordtidig ankomst
På 80-talet hade alltså hanarna ungefär nio dagar för sig själva runt häckningsplatsen. Nu har de ungefär 14 dagar.
– Den 5 maj kom de första honorna, och både detta, och de första hanarnas ankomst den 21 april är tidigare ankomster än vi någonsin noterat tidigare, berättar Cilla Kullberg som är docent på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Den här ökande skillnaden mellan könen kan få konsekvenser. Exempelvis genom att fortplantningen ändras. Men det finns också tecken som tyder på att den svenska lövsångarpopulationen minskar ganska kraftigt – läs mer i Natursidans artikel.
– Genom att kombinera data från ringmärkning, klimatstatistik och långsiktiga fältstudier kan vi förstå hur fåglarnas hela livscykel förändras. Lövsångaren är en bra indikatorart eftersom den är vanlig, lätt att studera och känslig för förändringar i miljön, säger Cilla Kullberg.
Källor: Stockholms universitet och Ecology and Evolution
