Gå till innehållet

Hjälp forskare hitta vilda honungsbin

Återigen vill forskare ha in rapporter om vilda honungsbisamhällen i Sverige. Fjolårets kampanj gav en del spännande fynd.

Det forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vill ha svar på är om det fortfarande finns vilt levande honungsbisamhällen i Sverige och Europa, men också hur de klarar av varroakvalstret. För att få hjälp vänder de sig nu återigen till allmänheten för hjälp. Det gjorde även i fjol, men startades då först i slutet av juni.

– Med tanke på att vi gick ut en lite sent med uppropet i 2025, fick vi hyfsat bra respons från allmänheten. Vi fick in rapporter från södra Skåne till Umeå. Under våren 2026 kommer vi att följa upp en del av dessa för att registrera överlevnad, men vi vill gärna ha in fler fynd, säger Joachim de Miranda, forskare vid SLU och projektledare för den svenska delen av projektet Free-B.

Honungsbi har inga vilda populationer i landet och betraktas som helt domesticerat, och därmed inte bedömbar för rödlistning. Enstaka samhällen kan dock överleva i naturen utan tillsyn ett antal år under perioder med milda vintrar i södra Sverige.

Rödlistan 2025 om honungsbi

Bra rapporter 2025

Han berättar att de flesta som skickade in rapporter 2025 bifogade bilder och filmer och att de faktiskt också var honungsbin som rapporteras och inte getingar eller andra bin.

– De som rapporterade under 2025 kan tydligen sina bin! De flesta rapporter var för honungsbin bosatta i ihåliga träd. Bin som bosätter sig i skorsten, väg eller tak tas oftast bort, för att inte bli till besvär. Men det verkar som att bin som bor i ett träd och lite längre bort från allmänheten får stanna kvar, så länge de inte stör, säger Joachim de Miranda.

Oftast bor vilda honungsbin i en hålighet några meter över marken. Det kan vara i ett träd, en byggnad, en klippskreva eller något annat. De brukar vara som mest aktiva under soliga dagar. Då flyger de in och ut i boet och vaktbin håller koll vid ingången.

Honungsbi på vintergäck.

Honungsbi på vintergäck.

Mycket vi inte vet om honungsbin

Hur vet man då om bin man hittar i naturen är vilda eller kommer från en bikupa i närheten? När Natursidan frågade Joachim de Miranda om det i fjol berättade han att det kan man inte alls vara säker på:

– Även om ett vilt samhälle inte härstammar direkt från biodling kan ungdrottningar från vilda samhällena para sig med drönare från närliggande biodling, inom 2-3 km radie räckvidd. Vilda och ’tama’ bin kan också födosöka i samma område och röva ut varandras samhällen under hösten. Det är en del av det vi försöker undersöka i det nya FREE-B projektet, till exempel genom att jämföra vilda bins genetiska och mikrobiologiska sammanställning med den från bin från närliggande biodling.

Men forskarna är extra intresserade av bisamhällen som hittas långt från biodlare. De hoppas också kunna få reda på varför vissa honungsbin är bra på att hantera varroakvalster, en parasit som för med sig dödliga virussjukdomar som kan slå ut bisamhällen inom några år.

– Vi vet att honungsbin kan överleva en längre tid med varroakvalstret under specifika förhållanden. Det har vi sett i vår forskning på en population av bisamhällen på Gotland. Men vi vet inte hur vanliga sådana vilda populationer är eller hur de klarar sig i längden, säger Joachim de Miranda.

Rapportera fynd av vilda bisamhällen så här:

  • Kontaktuppgifter till någon som kan följa upp fyndet
  • Skicka en bild av det vilda samhället till free-b@slu.se.
  • Bifoga bisamhällets lokalisering (GPS-koordinater om möjligt)
  • Ange hur länge bina har funnits där (om det är känt)

Källa: SLU

Mer att läsa