Havens främsta rovdjur blir allt mer överhettade

Våra enorma utsläpp från framför allt fossila bränslen har fått planeten att värmas upp i mycket snabbare takt än vad som registrerats historiskt. En studie från tidigare i år visade att mer än 91 procent av denna överskottsvärme absorberas av haven. De fungerar som en enorm värmebuffert och 2025 slogs återigen nya värmerekord. Takten i uppvärmningen av haven har mer än fördubblats sedan 2005 jämfört med perioden 1960–2005.

Detta får konsekvenser för tonfiskar och vissa hajar, exempelvis vithaj och brugd. De har nämligen så kallad regional heterotermi vilket innebär att de kan hålla delar av sina kroppar varma. Det är bara ungefär 0,1 procent av alla fiskarter som kan detta. Fördelen är att de med hjälp av denna extra energi kan simma snabbare och längre, samt jaga effektivare. Enligt en ny studie är en stor nackdel att de löper risk att överhettas i världens allt varmare hav.

Måste både kunna alstra och avge värme

Forskarna bakom den nya studien räknade ut ämnesomsättningen hos fritt simmande fiskar och med hjälp av små sensorer mättes kropps- och vattentemperaturer. På så sätt kunde de beräkna hur mycket värme fiskarna producerar och förlorar i realtid.

– Resultaten var verkligen slående – efter att ha tagit hänsyn till kroppsstorlek och temperatur fann vi att fiskar med regional heterotermi använder ungefär 3,8 gånger mer energi än ”kallblodiga” fiskar av liknande storlek. Dessutom mer än fördubblar en ökning av kroppstemperaturen med 10°C fiskens normala ämnesomsättning, vilket i praktiken innebär att varmblodiga rovdjur måste äta betydligt mer mat för att orka med sin livsstil, säger Nicholas Payne, från Trinity College Dublins naturvetenskapliga fakultet, som är en av författarna till forskningsartikeln.

Det skapar en obalans för fiskarna när deras kroppar genererar värme snabbare än de kan avge den. De blir allt mer varmblodiga och det kan orsaka problem för dem.

Kan försvåra att hitta eller fånga mat

Professor Andrew Jackson från Trinitys naturvetenskapliga fakultet är huvudförfattare till forskningsartikeln. Han förklarar att de kunde skapa teoretiska ”värmebalansgränser”. När temperaturen översteg dessa kunde inte stora fiskar avge värme tillräckligt snabbt för att upprätthålla stabila kroppstemperaturer utan att ändra sitt beteende eller sin fysiologi.

– Till exempel kan en varmblodig haj på 1 ton ha svårt att upprätthålla värmebalansen i vatten med en temperatur över cirka 17°C. Över sådana tröskelvärden måste fiskarna sänka farten, ändra blodflödet eller dyka ner till svalare djup för att undvika farlig uppvärmning, men det har också ett pris; det kan till exempel bli svårare att hitta bytesdjur eller fånga dem – särskilt om ditt främsta vapen är hastighet och kraft.

Det innebär också att de lämpliga livsmiljöerna för stora fiskar med regional heterotermi kommer att krympa framöver i takt med att temperaturen fortsätter ökar. Särskilt under sommarmånaderna.

Edward Snelling vid University of Pretoria var också involverad i studien. Han berättar att forskningen visar att det kostar mer än vi tidigare insett att vara ett högpresterande rovdjur i havet.

– När haven värms upp pressas dessa arter närmare sina fysiologiska gränser, vilket kan få konsekvenser för var de kan leva och hur de överlever. Det som är särskilt oroande är att dessa djur redan lever på en snäv energibudget, och klimatförändringarna begränsar deras alternativ ännu mer. Att förstå dessa begränsningar är avgörande om vi vill förutsäga hur de marina ekosystemen kommer att förändras under de kommande decennierna.

Källor: Trinity College Dublin och Science