Skog med träd i olika åldrar och död ved.
Hård kritik mot hur regeringen styr rapportering om natur
”Läget är allvarligt för Sveriges biologiska mångfald” – så lyder rubriken när Naturvårdsverket rapporterar till EU om läget för Sveriges arter och livsmiljötyper. Men trots det får rapporten kritik från WWF för att vara allt mer ovetenskaplig.
Sverige rapporterar enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet till EU om läget för Sveriges arter och livsmiljöer. Slutsatsen är att läget är allvarligt för många av dem. Endast omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet.
– Det innebär att de allra flesta arter och livsmiljöer har dåliga förutsättningar att överleva på sikt, skriver Naturvårdsverket.
Som exempel på arter som det går dåligt för nämns fjärilar och vedlevande insekter. För fjärilarna handlar det om att marker växer igen när bete och slåtter minskar och de påverkas även av klimatförändringar. För de vedlevande insekterna råder det brist på död ved i de svenska skogarna.
Krävs omfattande insatser
För att vända den negativa trenden anser Naturvårdsverket att det behövs stora insatser.
− Det behövs omfattande insatser för värna livsmiljöer och arter i Sverige. Skydd och skötsel av natur och åtgärdsprogram för hotade arter är viktiga verktyg, men rapporteringen visar att det bland annat behövs mer insatser i skogsbruket och för värdefulla ängs- och betesmarker. Förordningen om restaurering av natur har kommit till stånd för att öka tempot i arbetet med arter och livsmiljöer i EU:s medlemsländer. Sveriges kommande nationella plan för restaurering av natur är tänkt att beskriva vad som krävs i Sverige, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Oavsett vad som sägs från företrädare av företag, branscher och vissa politiker så är den samlade vetenskapliga bilden att läget är allvarligt för Sveriges skogar. Av alla 30 skogsnaturtyper som rapporteras till EU är det bara två, fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i alpin region, som anses ha gynnsam bevarandestatus. 27 skogsnaturtyper har ”otillräcklig” eller ”dålig” status. En anses ha okänd status.
Förändringar på grund av regeringens direktiv
Jämfört med rapporteringen 2019 har det dock skett en del ändringar i statusbedömningen. Men Naturvårdsverket påpekar att det inte beror på faktiska miljöförändringar.
Den nuvarande regeringen har alltså bestämt att vi ska rapportera statusen för vår natur på ett nytt sätt. Detta är WWF mycket kritiska till.
– Flera skogstyper har rapporterats ha bättre tillstånd än de faktiskt har i regeringens rapportering till EU. Sådana bedömningar måste bygga på ekologisk kunskap om det faktiska tillståndet i specifika skogstyper, inte på näringens intressen eller politiska hänsyn, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Ändrad rapportering istället för att se vad som behöver göras
Det regeringen beslutat att Naturvårdsverket ska ändra är att istället för att rapportera om tillståndet av arter och naturtyper utifrån vad de behöver för att bevaras, så rapporteras nu istället en referensareal som jämförs med arealen av naturtyperna som fanns 1995. Men året är då Sverige gick med i EU var tillståndet för många skogliga naturtyper dåligt. På så sätt framstår situationen idag inte lika illa som den egentligen är för arterna och livsmiljöerna.
För hävdade gräsmarker ska myndigheten rapportera gynnsam referensareal som okänd för alla livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal och för skogliga livsmiljötyper ska myndigheten rapportera faktisk areal av livsmiljötyperna vid Sveriges EU-inträde.
Det är helt enkelt ett sätt att skönmåla verkligheten istället för att lösa situationen, anser WWF.
– Precis som vid rapporteringen 2019 är det enbart 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna som mår bra. Regeringen bör fokusera på fler insatser i form av exempelvis skydd, anpassat brukande, ökad skötsel av ängs- och betesmarker och fiskereglering istället för att ändra rapporteringen till det sämre, säger Emelie Nilsson.
Betesmarker ska numera rapporteras som ”okända” oavsett om vi känner till arealen eller inte. Det har regeringen bestämt.
Vill regeringen inte restaurera natur?
Det slutar inte med det. Ängs- och betesmarker rapporteras numera som okända trots att de är kända.
WWF misstänker att regeringens avsikt med den nya rapporteringen är att den ska ligga till grund för den nationella restaureringsplanen. Det skulle i sådana fall innebära kraftigt sänkta ambitioner och att det blir allt mer ovetenskapligt, trots att det finns lagkrav om att restaureringslagen ska vara baserad på bästa tillgängliga kunskap.
– Vi på WWF menar att regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och återgå till att rapportera på kunskapsbaserad grund. Vi menar att forskning och kunskap även fortsatt bör vara en ledstjärna som besluten för vår framtid ska grundas på. Det är naturen allt bygger på – vårt välstånd, vår ekonomi och vår hälsa, säger Emelie Nilsson.
EU är informerade och tveksamma till Sveriges agerande
Men det är inte säkert att Tidöregeringen får igenom sitt försök att slippa undan restaurering av naturen. Rapporteringen från Naturvårdsverket kommer att granskas under hösten av Europeiska miljöbyrån (EEA). Felaktigheter kan komma att leda till korrigeringar och WWF har tillsammans med Birdlife Sverige och Naturskyddsföreningen uppmärksammat EU-kommissionen på regeringens politiska styrning av rapporteringen. De har fått svar från EU-kommissionen som skriver att Sveriges direktiv om rapportering inte är förenlig med god vetenskaplig praxis.
Källor: Naturvårdsverket och WWF
