Hänsyn till markens historik kan öka biologisk mångfald på hyggen

Bastardsvärmare. Foto: Erik Hansson

Många tidigare ängsmarker har växt igen med skog i Sverige. När dessa skogar avverkas kan många arter gynnas om extra hänsyn tas, enligt en ny studie från Linköpings universitet.

Det kallas ”hyggets ekologiska minne” i ett pressmeddelande från Skogssällskapet, som också finansierat studien. Med det menas vilken sorts natur som fanns på platsen innan det blev ett hygge. I vissa fall var den avverkade skogen en igenväxt ängs- eller betesmark. När så är fallet kan skogsbruket göra en effektivare insats för naturvården och den biologiska mångfalden, enligt studien.

LÄS ÄVEN: • Ideellt naturvårdsarbete i hagar och våtmark

Normal naturvårdshänsyn i skogsbruket är att lämna död ved, enstaka träd, högstubbar och kantzoner mot vatten, det vill säga låta åtminstone några tiotals meter träd stå kvar mot ett vattendrag. Men om marken tidigare hyst ängsmarker finns det andra insatser som skulle kunna göra större nytta.

– Det finns mycket gammal ängsmark i våra skogsmarker i södra Sverige som under 1800-talet var ängs- eller betesmark. Sådana områden har kort skoglig kontinuitet, så högstubbar och trädgrupper kanske inte ger så god naturvårdsnytta där, säger Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet.

LÄS ÄVEN: • Miljöersättning viktig för att bevara naturvärden i betesmarker

Forskningsgruppen inventerade under 8 års tid 48 hyggen, varav hälften tidigare varit ängsmarker. På 4800 provytor inventerades växterna och på hela hyggena kartlades dagfjärilarna. Det visade sig att marker som tidigare varit gräsbevuxna hade betydligt fler arter och dessutom fler individer av växter och fjärilar.

– Resultaten blev mycket tydligare än vad vi hade trott. Det var – lite grovt – en tredjedel fler arter av både växter och fjärilar på hyggen som tidigare varit gräsbevuxna. Och många av dem var typiska gräsmarksarter, som till exempel svinrot, prästkrage och blåsuga, berättar Karl-Olof Bergman.

Han anser att resultaten kan leda till nya naturvårdsåtgärder för skogsbruket och att Skogsstyrelsen kan hjälpa till med detta via den häradsekonomiska kartan som finns tillgänglig för nedladdning.

Ett exempel på åtgärd är att lämna mindre partier oplanterade eller föryngrade med lövträd istället för barr. På så sätt gynnas arter knutna till ängsmarker och dessutom skapas en variationsrikare skog som också är ”mer estetiskt tilltalande”.

– Den som kan lite om växter kan identifiera de blomrika områden som finns i syd- eller sydvästvända delar och lämna dem för självföryngring. Då kommer det att komma upp löv och kanske hjälper viltet också till med att hålla gläntan öppen. Den som är jätteintresserad kan vid gallring hålla sådana ytor lite öppnare än vad man annars skulle ha gjort och kanske kommer då några ekar eller lönnar upp. Satsa då på några av dem så att den lilla gläntan kan bestå, berättar Karl-Olof Bergman.

Källa: Skogssällskapet