Half Earth Day 22 oktober: 50% av jordens natur måste skyddas

Gammal skog. Foto: Erik Hansson

50 procent av jordens natur måste skyddas, menar den amerikanska biologen EO Wilson och flera andra forskare. EO Wilson har vunnit journalistutmärkelsen Pulitzerpriset två gånger och har skrivit boken ”Half Earth: Our Planet’s Fight For Life”. Genom ett sammanhängande system av gröna korridorer och landskap med skyddad natur från norr till söder, är det möjligt, menar han. Dagen uppmärksammas bland annat på American Museum of Natural History i New York.

Just nu pågår den sjätte massutrotningen av arter på jorden, en utrotning som människan har orsakat. Utrotningen började redan för 60 000 år sedan när homo sapiens lämnade Afrika. I början gick artutrotningen långsamt, nu sker det mycket snabbt. EO Wilson säger att det är en ”biologisk förintelse” (biological holocaust) som pågår.

LÄS ÄVEN: • Prisbelönt biolog: Halva planetens natur måste skyddas

Wilson och flera andra forskare har räknat ut att det enda sättet som mänskligheten kan stävja massutrotningen, är att avsätta halva planeten som skyddade områden. Om det görs så kommer 85 procent av jordens arter att klara sig. Men detta förutsätter också att mänskligheten lägger om till en mer hållbar livsstil. Denna idé har cirkulerat de senaste åren bland biologer och naturvårdare. E O Wilson menar är det fullt möjligt. I en intervju i The Smithsonian säger han:

– Vi har inte tänkt stort nog, inte ens de som vill bevara natur har gjort det. Halva jorden är ett mål och vi kommer dit genom ett system av vilda landskap som hänger samman. Jag ser en kedja av ostörda korridorer av natur som bildas, som svänger och öppnar sig i landskap. Dessa landskap av natur är stora nog för att rymma nationalparker för biologisk mångfald, en ny sorts parker som inte tillåter att arter försvinner.

LÄS ÄVEN: • Expertens tio punkter: Så kan ett vildare Sverige se ut

EO Wilson skriver i en artikel att biologisk mångfald är som en sköld som skyddar varje art som utgör denna mångfald, människan inkluderad. Vad händer när arterna en efter en dör ut och när ekosystemet faller samman? Forskningen om detta har precis börjat och det finns inga svar än. Snabba tekniska lösningar och små fragment som räddas här och där räcker inte, menar han.

Muddus. Foto: Laponiatjuottjudus (Laponia management) – Laponiatjuottjudus (Laponia management), CC BY 4.0, Länk

I Sverige är över 90 procent av all skog mer eller mindre påverkad av skogsbruk och nästan 2000 skogs- och trädlevande arter är hotade eller missgynnade, men det finns förslag från biologer och naturvårdare på några stora områden i Skandinavien som kan skyddas, områden som bildar skogslandskap:

1. Borderline Wilderness är en rapport som föreslår att naturskogslandskapet mellan Siljan och fjällen skyddas. Det omfattar bland annat Ore skogsrike, Vildmarksriket och ett område från Tandövala till Drevfjällen med inkluderande marker i Norge och Värmland (totalt 1 440 000 ha). Delar av dessa naturskogar är nu redan avverkade eller är planerade för avverkning.

2. De oskyddade skogarna vid Jelka Rimakåbbå och Karatj-Råvvåive i Lappland. Tillsammans med befintliga reservat som Ultevis, Pärlälvens fjällurskogsreservat, Muddus och Stora sjöfallets nationalpark skulle tillsammans bilda ett stort område med fjällnära skogar (totalt ca 460 000 ha).

3. Ett förslag från norske forskaren Rein Midteng som fått namnet ”Horseshoe of Fennoscandinavia:” är att skydda ett sammanhängande skogslandskap från den svensk-norska gränsen vid Värmland, Dalarna ända upp till Finland och Ryssland, för att sedan sträcka sig ner till den sydligaste gränsen mellan Finland och Ryssland. Då skulle en betydande andel av den biologiska mångfalden kunna skyddas långsiktigt.

4. Ett samarbete över gränserna i Europa pågår för att uppnå målet om att skydda mer skog- the Green European Belt., där Sverige skulle kunna vara med. Det är ett grönt bälte som är tänkt att sträcka sig genom 24 länder, från Norge via Ryssland ner till Grekland och Turkiet. Nationalparker, biosfärsreservat men också oskyddade områden ingår.

LÄS ÄVEN: • FN: Ett Paris-avtal för världens biologiska mångfald behövs

Massutrotningen av arter är ett lika stort hot mot människan som ett världskrig, ett globalt pandemiutbrott och klimatförändringen, menar E O Wilson. Målet måste sättas mycket högre för att skydda jordens arter och ekosystem och slutligen oss själva.

Källor:  EO Wilson Biodiversity Foundation och NCBI

Kristina Back (304 Posts)