Hajbett vanligare med klimatförändringarna
Varmare och grumligare vatten gör att hajar ”testbiter” människor allt oftare.
Tjurhaj.
I slutet av januari blev fyra personer bitna av hajar inom enbart 48 timmar i New South Wales i Australien. Troligen rör det sig om tjurhajar – en art som är väldigt anpassningsbar och klarar, till skillnad från de flesta av världens 500 hajarter, både sötvatten och saltvatten. Men forskning på hur tjurhajar rör sig visar att det finns en koppling mellan vad vi människor gör mot planeten och risken för hajbett.
Varmare och grumligare – fler möten och sämre sikt
I takt med att den globala uppvärmningen skenar vidare så blir haven varmare och det innebär i sin tur att tjurhajar och andra hajar befinner sig allt oftare i de människotäta områdena längs Australiens östkust. Varje år ökar perioden som hajarna spenderar i området ungefär med en dag. Men att det ses allt fler hajar i dessa områden innebär alltså inte att världens hajar blir allt fler. Det går fortsatt dåligt för de flesta hajarter globalt sett.
Klimatkrisen orsakar också fler extremväder och det påverkar också hajarna. När ösregn drabbar regionen spolas stora mängder näringsrikt vatten från jordbruk och reningsverk in i flodsystemet och längs kusterna. Det lockar i sin tur till sig hajarnas bytesdjur. Detta utspolade vatten gör också haven grumligare vilket gör att hajarna måste förlita sig på hörsel och elektroreception snarare än syn och det ökar i sin tur risken att de förväxlar människor med deras vanliga föda, enligt en studie från 2019. Detta var precis vad som hänt innan de senaste incidenterna.
Det finns också teorier om att bekämpningsmedel och läkemedelsrester skulle kunna vara en faktor. Det har konstaterats att dessa kemikalier, som spolas ut i våra vatten, påverkar beteendet hos djur.
Hajar ”testbiter” – är inte ute efter att döda
Tjurhajar är kända för att inte vara så kinkiga med födan och i deras magar har det hittats trä och metall förutom en mängd olika fiskarter. Dessutom jagar de inte sällan i grumliga vatten och gärna nära hamnar eftersom de lärt sig att det kan finnas fiskrester i närheten av fiskebåtar.
Det är egentligen inte korrekt att prata om ”attacker” eller ”angrepp” eftersom det snarare handlar om ”utforskande bett” från hajens sida för att se om föremålet är lämplig föda. Dessa bett kan förvisso få allvarliga konsekvenser för människan, inte minst från stora arter som vithaj, men hajarna har inte för avsikt att äta upp människor.
För att minska risken för hajbett har myndigheterna i Sydney börjat stänga stränder. Efter den senaste incidenten stängdes stränder i 48 timmar för att vattnet skulle få tid att klarna upp. Det är dock värt att poängtera att trots flera hajbett på kort tid så är det fortfarande extremt få människor som blir bitna. I Australien är det ungefär 600 personer de senaste 30 åren eller i snitt 20 personer om året.
Källor: Phys.org och Conversation
