Guide: anlägg en damm eller våtmark i din trädgård

Ju större damm – desto större chans att skapa biologisk mångfald. Men även mindre dammar gör stor skillnad. Här är det en flickslända som tittar fram. Foto: Erik Hansson

Att skapa en damm i trädgården, liten som stor, är ett effektivt sätt att göra den lockande för betydligt fler arter. Dessutom kan det bli en fin del av din tomt och en chans att plantera växter som bara trivs i vatten. 

– Det som fungerat bäst och gjort störst skillnad är dammarna. Det märktes på en gång när vi grävt dem att det samlades mycket djur i närheten. De har varit som magneter.

Så sa Emma Wahlberg, vars trädgård utsågs till Årets rikare trädgård tidigare i år. En damm behöver inte heller vara speciellt avancerat eller jobbigt att anlägga.

Observera att du egentligen behöver anmäla att du anlägger en våtmark till din länsstyrelse och våtmarker på över fem hektar kräver tillstånd. Men om det är ”uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan”.

Dammboksförfattare har tips
Isak Isaksson, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen, har jobbat med dammar sedan 90-talet och bland annat skrivit boken “Naturskyddsföreningens Dammhandbok”. Han berättar att de i boken rekommenderade att en damm skulle vara minst fyra kvadratmeter stor, men på den punkten har han ändrat sig och tycker nu att även mindre dammar kan rekommenderas. 

– Jag har goda erfarenheter av små dammar. I ett villaträdgårdsområde i Stockholm hos min syster grävde vi ned en ektunna som var ungefär en meter i diameter och 40 cm djup. Det flyttade in åkergrodor rätt snabbt och de stannade där hela somrarna.

Mer avancerat än så behöver inte en damm vara – gräv ner en balja, stor kastrull eller liten tunna i marken (använd gärna vattenpass för att det ska bli rakt). Den får gärna vara 40-50 cm djup, men en grund liten damm är betydligt bättre än ingen alls. 

En nedgrävd balja fylld med regnvatten och vattenväxter är betydligt bättre än ingen damm alls. Det kan lockas en hel del djur även till en sådan liten vattensamling. Foto: Erik Hansson

Hur ska dammen placeras?
Innan du sätter igång att gräva är det klokt att fundera på placeringen. Det finns bra och dåliga platser i din trädgård och oavsett vilken plats du väljer kan det också vara bra att testgräva så att du inte stöter på ett stort stenblock strax under ytan.

– Placeringen beror lite på vad man eftersträvar, berättar Isak Isaksson. Groddjur vill ha en behaglig temperatur så det brukar rekommenderas att platsen ska ha minst fem timmar sol per dag och att det är öppet åt söder för att få maximalt med sol. Den varmaste platsen i trädgården är inte så dumt att utgå ifrån. Välj också en trevlig plats för dig själv att vara på så att du kan studera din damm.

Tänk också på vindriktningen. Det kan vara en idé att placera dammen i lä för att göra platsen ännu varmare, men ha också i åtanke att om det står ett träd i vindriktningen så kommer dammen få väldigt mycket löv på hösten och det kommer du behöva rensa bort. Annars bildas det för mycket sediment i dammen och den riskerar att bli grumlig. 

Apropå vattenkvaliteten – lägg inte heller dammen nära en kompost eller annan näringsrik plats som kan få dammen att övergödas. Håll också avståndet till hårt trafikerade vägar.

En liten baljdamm med stenar och barkbitar runt om för att dölja delar av kanten. I vattnet växer vattenklöver (stora runda blad i mitten av bilden), hästsvans (liknar granar, nere till höger), svärdslilja (höga blad i övre delen av bild) och andmat (små blad nere till vänster). Den sistnämnda har dykt upp av sig själv på bara några veckor och kan behöva hållas efter så att inte vattenytan döljs helt. Foto: Erik Hansson

Vattenväxter
Även i en liten damm är det en god idé att skapa olika nivåer av vattendjup. Lägg i stenar och sand eller grus i något hörn så att det blir en grund zon intill kanten av dammen, men ha även ett djupare område där du kan ha undervattens- eller flytbladsväxter.

När det gäller växter i och runt dammen så finns det en del att välja mellan, men också några som bör undvikas för att de anses vara invasiva (se nedan) och kan slå ut inhemska växter. Om du gjort dammen med både en djup och en grund del och dessutom har plats runt om dammen så kan du skapa bra variation med växtligheten. Tänk dock på att det kan vara knepigt att hitta vattenväxter i butik, så gör en lista på tänkbara alternativ för dig och kolla sedan upp vad som finns att få tag på.

– Dyblad är en favorit, den är lite som en mininäckros, berättar Isak Isaksson. En annan favorit är undervattensväxten hästsvans. Jag gillar också pilört, fackelblomster och vattenmynta. Några nate-arter är också fint och kabbleka i det fuktiga området runt dammen. 

Dyblad påminner om små näckrosor. Foto: Christian Fischer, CC BY-SA 3.0

En annan sak att tänka på är att du inte ska plantera vattenväxterna i vanlig jord. Då blir det lätt grumligt i dammen. Ha istället sand eller något annat som har lite större kornstorlek på botten. För att underlätta kan du använda kokosmattor som du lägger över kanten ned i dammen. Mattan skyddar gummiduken om du använder en sådan i en större damm (se nedan) och fungerar som substrat för växter. Häll sand över mattan och sätt fröna eller plantorna i sanden eller jorden. Kokosmattorna ska motverka erosion och hjälper till att etablera vattenväxterna. De finns att köpa i butiker som säljer dammprodukter.

Plantera inte dessa växter
Naturvårdsverket avråder från följande arter och många av dem är till och med förbjudna att plantera:
• afrikansk vattenpest
• andmat
• flytspikblad/penningblad
• gul skunkkalla
• gräspilblad
• guldkolv
• hästsvansslinga
• jättebalsamin
• kabomba
• kamslinga
• kotula
• kölandmat
• mossbräken
• sjögull
• smal vattenpest
• storslinga
• sydfyrling/vattenkrassula
• vattenhyacint
• vattenpest
• vit skunkkalla

Sist är det värt att tänka på att det krävs markägarens tillstånd för att ta skott och plantor från naturen, men det kan å andra sidan vara det enklaste sättet att hitta lämpliga växter. Så länge du inte tar några mängder bör inte markägare vara negativa, men fråga först.

En uppvärmd damm kan på vårkanten locka grodor, paddor (bilden) och vattensalamandrar. Har du tur kanske de leker i dammen och lägger sin rom där. Det är värt att fira. Foto: Erik Hansson

Fyll med regnvatten
När du bestämt plats och grävt klart är det dags att fylla dammen med regnvatten eller med vatten från en närliggande damm eller sjö. Då får du en “biologisk start”, som Isak Isaksson kallar det. En del vattenväxter och småkryp kan följa med i vattnet. Se bara upp så att du inte får med dig olämpliga växter (se listan ovan).
En annan, lite mer avancerad möjlighet är att leda regnvatten från ett stuprör längs en grävd “bäck” som mynnar ut i dammen. Då kan du dessutom ha växter som uppskattar fukt längs vägen.

En liten bäck eller ett dike kan användas för att förse dammen med regnvatten. Låt vattnet från till exempel ett tak rinna ner i ett stuprör och ut i det grävda diket. Foto: Erik Hansson

Ha som utgångspunkt att du ska skapa en lämplig miljö för vattenväxter i trädgården. Insekter och groddjur kommer troligen automatiskt och fåglar kommer använda din damm för att dricka och bada. Grodor och mindre vattensalamander är väldigt bra på att hitta till småvatten och har du riktig tur kanske de även upptäcker din damm, men det är långt ifrån någon garanti.

Skippa fisken
Det är dock viktigt att inte ha fiskar i dammen. De kommer äta upp grodägg, grodyngel och insekterna i dammen och därmed försämra den biologiska mångfalden. Dessutom bajsar de så att dammen lätt blir övergödd.

Vad gör man med minidammen på vintern?
– Om du har en balja av något slag så finns det kanske en viss risk att den spricker om vattnet fryser till is, säger Isak Isaksson. Det kan vara bra att täcka över den med något under vintern, men de brukar vara ganska tåliga. Att tömma den är dock inte att rekommendera. Då förlorar man syftet med dammen.

Att gräva en större damm kan vara tungt arbete. Gör gärna dammen i flera djup som här. Grundare i kanterna och djupare på minst en plats. Om du gräver upp stenar under arbetets gång – lägg dem gärna som en stenhög i närheten så har du dessutom skapat en övervintringsplats åt groddjur. Foto: Erik Hansson

Större damm
De flesta rekommendationer för en liten damm gäller även för en större damm – växter och placering till exempel. Arbetet att skapa dammen blir dock större. Att gräva en flera kvadratmeter stor damm som är en halvmeter djup är ett tungt jobb. Tänk på det. Å andra sidan får du i en större våtmark också bättre möjligheter att skapa den så viktiga variationen med olika växter, olika djup på vattnet (minst 50 cm rekommenderas), kantzoner (0-15 cm) och olika småmiljöer med till exempel stenhögar, grus och fuktiga marker runt vattenytan.

Gör gärna strandlinjen ojämn med uddar och vikar. Ju längre strandkant desto bättre och mer varierat.

Duk eller lera?
När du bestämt placeringen så måste du bestämma om du ska använda lera eller en dammduk. Duk är kanske det vanligaste alternativet, men om du har väldigt lerig jord kan det räcka att gräva tillräckligt djupt och sedan trampa ordentligt i leran innan du fyller dammen. Det går också att köpa lera, men det är en del jobb med att göra en damm på det viset och bottenmaterialet måste hålla tätt så att inte vattnet läcker ut.

I en större damm kan du få plats med växter som kräver större utrymme. Till exempel näckrosor eller svärdslilja och blomvass i strandkanten.

– Skapa en variationsrik miljö och tänk på att en damm är något man sköter om. Det är ett lika kul jobb som att sköta en rabatt. Det är så man får se en damm – som en rabatt. Sköter du den rätt kommer det skapas biologisk mångfald i och omkring din damm. Eller som vi skrev i Dammhandboken: “den som gräver en damm åt andra får ofta vänner däri”.

Orosmoment – frågor och svar

Kräver det mycket städning/underhåll?
– Visst underhåll behövs. Du måste se till att dammen håller vatten, att inte vissa växter tar över och rensa bort det som vissnat på vårvintern, ungefär som att rensa ogräs.

Lockar en damm till sig ormar?
– Det skulle handla om snok i sådana fall som kan lockas till en större damm med groddjur, men det får väl snarare ses som en bedrift. Huggormar dras till sorkar och gnagare, inte dammar. Jag har aldrig hört någon problematisera ormar runt en damm. 

Hur ska man göra kring drunkningsrisken för små barn som ramlar ner i dammen?
– Det finns inga enkla sätt. Om du är orolig – bygg ett staket runt dammen och se till att kanterna i dammen är grunda.

Kommer inte djur att drunkna i dammen?
– Lägg gärna ned död ved i vattnet som lutas mot dammens ena kant. Då kan fåglar och andra djur lättare komma åt att dricka och dessutom ökar chansen att djur som trillar i vattnet kan ta sig upp igen. 

Myggor kanske inte är så många människors favoritkryp, men de är mat åt många andra djur som är desto populärare. Foto: Erik Hansson

Riskerar dammen bli en myggfabrik?
– Dammen kommer säkert locka till sig myggor, men så länge även andra djur hittar dit så kommer de äta mygglarverna.

Källor: NaturvårdsverketLänsstyrelsernas “Recept för biologisk mångfald”Naturskyddsföreningens “Så skapar du en damm” och boken “Naturligtvis!”