Global studie avslöjar förlorad biologisk mångfald i mänsklig närhet
Det finns betydligt färre växtarter i områden med människor och effekten märks på långt avstånd visar en ny studie.
Backsippa.
Studien, som involverat över 200 forskare, har undersökt 5 500 platser i 119 regioner för att undersöka så kallad ”mörk biodiversitet”, det vill säga vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem, men saknas. I områden med liten mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosystemen i snitt 35 procent av de förväntade arterna utifrån den regionala floran. Om den mänskliga påverkan istället är stor innehåller platsen runt 43 procent färre växter – bara ungefär 20 procent av de förväntade arterna. Ju större mänsklig påverkan, desto färre växter.
– Det förvånade oss att mänsklig påverkan på stor skala hade en så pass stark påverkan på den lokala floran. Resultaten visar att man inte bara kan fokusera på naturvårdsinsatser i isolerade naturreservat utan också måste ta hänsyn till miljöstatusen på en regional skala, säger Honor Prentice, professor emerita i biologi vid Lunds universitet och en av de svenska forskare som medverkat i studien.
Påverkar på långt håll
Men det mänskliga fotavtrycket påverkar även på långt håll. Upp till flera hundra kilometer bort kunde effekterna ses. Som exempel nämner forskarna att luftföroreningar sprids långt bortom utsläppskällorna och att skogsavverkningar leder till fragmentering av landskapet och förluster eller försämringar av naturliga livsmiljöer.
– Resultatet är alarmerande eftersom det visar att mänsklig påverkan är långt mer omfattande än vi tidigare trott och når även skyddade naturområden, säger Meelis Pärtel, professor vid Tartu universitet, huvudförfattare till artikeln och den som koordinerat forskningsprojektet.
Visar vikten av skydd och restaurering
Men studien visade också tydligt vikten av skyddad natur. Om en tredjedel av den omgivande regionen var relativt opåverkade miljöer var den negativa effekten av mänsklig aktivitet på ett lokalt växtsamhälle mindre. Det menar Meelis Pärtel ger stöd för det globala målet från 2022 att skydda 30 procent av jordens landområden.
– Resultaten betonar vikten av att inkludera alla typer av olika sorters landskap för att bevara biologisk mångfald. Det räcker inte med att bara fokusera på naturreservat utan vi behöver ta med platser med naturlig vegetation även i våra vanliga brukade landskap. EU har nya mål för att förbättra och restaurera naturmiljöer på alla olika skalor och den här studien ligger mitt i prick för att belysa vikten av det, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.
Studien poängterar också att arter i den så kallade ”mörka biodiversiteten” fortfarande förekommer regionalt och att de lokala populationer därmed kan återställas genom åtgärder som förbättrar sammankopplingen mellan populationerna och som minskar hoten mot populationernas fortlevnad.
Källor: Stockholms universitet och Nature
