Glädjande besked för liknande ärenden i domslut om avverkning

Det kommunala bolaget Umeva/Vakin vill avverka i en sandtallskog med globalt hotade arter utanför Umeå. Naturskyddsföreningen protesterade.

Anton Lundberg, medlem i Naturskyddsföreningen i Västerbotten, förklarade bakgrunden i en artikel på Natursidan i fjol:

– Det är av vikt att påpeka att avverkningarna i fråga uppges ska bli hyggesfria. Detta är givetvis att föredra mot traditionellt kalhyggesbruk, men det råder inga tvivel om att även hyggesfria avverkningar utsätter dessa arters fortlevnad för risker. Vidare har man i avverkningsanmälningarna uppgett att man inte planerar någon hänsyn till skyddsvärda arter. Man får förmoda att verksamhetsutövaren antingen inte var medveten om förekomsterna eller att man inte anser dem relevanta.

Domstolen avslår överklagan men ger positiva besked

Nu har dock Mark- och miljödomstolen (MMD) avfärdat Naturskyddsföreningens argument. Den avslår föreningens överklagan och menar att den planerade avverkningen är acceptabel med de försiktighetsåtgärder som utlovats.

Anton Lundberg, berättar att även om beskedet var tråkigt så innehöll det positiva aspekter. Domstolen skriver till exempel följande:
– Domstolen bedömer mot denna bakgrund sammantaget att de anmälda avverkningarna, med den hänsyn som Umeva har åtagit sig, kan genomföras utan att påverka arterna [rödlistade ej fridlysta arter] i sådan utsträckning att det står i strid med 2 kap. miljöbalken eller behöver utredas närmare.

Inte bara fridlysta arter kräver hänsyn

Domstolen har alltså medgivit att hänsyn till ej fridlysta arter faktiskt omfattas av kraven i andra kapitlet i miljöbalken. I just det här fallet tycker domstolen att det tagits tillräcklig hänsyn till arterna.

– Vi håller givetvis inte med om den senare delen, men den första är ett betydande steg i rätt riktning: avverkningar med negativ påverkan på ej fridlysta arter kan stå i strid med 2 kap. miljöbalken. Det finns alltså enligt domstolen ett skydd för rödlistade ej fridlysta arter genom miljöbalken, och inte bara genom skogsvårdslagen. Detta har varit den springande punkten i många mål Naturskyddsföreningen och liknande föreningar drivit i domstol, berättar Anton Lundberg.

Skogsstyrelsen har länge hållit fast vid att miljöbalken endast ställer krav på den hänsyn som ska tas till fridlysta arter vid avverkningar. Det tycker personer som kämpar för att rädda våra sista naturskogar är ett problem av två anledningar:

1) skogsvårdslagen är ett närmast helt tandlöst regelverk, vilket har inneburit att Skogsstyrelsens krav på hänsyn till rödlistade arter i regel har varit totalt undermåliga och att efterlevnaden varit dålig

2) miljöorganisationer kan inte överklaga hänsynsbeslut enligt skogsvårdslagen, utan endast beslut enligt miljöbalken.

– Går MMD fortsatt på den linje som framgår i denna dom, vilket MMD Umeå gjort i andra mål vi drivit, innebär det att vi kan driva mål helt utan förekomster av fridlysta arter, vilket i stort sett tidigare varit omöjligt. Att man ignorerat kraven i miljöbalken har i det förflutna inneburit att utrotningshotade arter som inte är fridlysta har fallit mellan stolarna, och att avverkningar som inneburit att hotade arter dör ut på platsen tillåtits av tillsynsmyndigheter. Detta har gällt bland annat sandalltskogar, som de i det aktuella målet, där ett stort antal arter är globalt utrotningshotade men inte fridlysta.

Kan detta bli ny praxis?

Det går inte att ta ut någon seger i förskott och det är bara en enskild dom i MMD, men Anton Lundberg hoppas att frågan kan drivas vidare för att etablera ny praxis:

– Domstolarna har i varje fall börjat ställa rätt frågor, även om vi anser att de nått en felaktig slutsats i detta fall. Bara det att domstolen faktiskt prövar frågan ”kommer avverkningen påverka rödlistade men ej fridlysta arter så pass negativt att det strider mot miljöbalkens hänsynskrav?” är mycket glädjande. Samtidigt är det såklart sorgligt om avverkningarna faktiskt blir av, då vi till skillnad från domstolen menar att det finns goda skäl att tro att de får betydande negativa effekter för den biologiska mångfalden i området. Vi utreder just nu möjligheterna att driva frågan vidare framgent, med hjälp av experter inom både miljöjuridik och ekologi. Vi hoppas vidare att Umeva/Vakin inser att om än avverkningarna inte skulle vara direkt olagliga, så är de i varje fall impopulära och ett dåligt sätt att uppnå de mål de säger sig vilja uppnå. 

Källa: SVT Västerbotten