Frekvent naturvistelse är bäst för den mentala hälsan

Det kommer många rapporter om att unga personer i Sverige mår allt sämre. Det gäller även för kanadensiska ungdomar. Mellan 2011 och 2018 ökade humör- och ångeststörningar betydligt bland personer i åldern 19–24 år, skriver Université de Montréal. På det kanadensiska universitet har man nu undersökt hur grönområden kan påverka välmåendet hos unga personer.

Det finns sedan tidigare mängder med studier som bekräftar att vi mår bra av att vistas i naturen. Forskningen skiljer sig dock något åt i utförandet. I den senaste studien från Kanada undersökte forskarna hur unga vuxna påverkas av grönområden i sin närhet. De frågar sig om det räcker att bo i ett område med inslag av natur för att förbättra den psykiska hälsan. För att få reda på detta intervjuade de 357 personer med en medelålder på 21,9 år om hur de uppfattade naturen.

Frekvent exponering är nyckeln

Slutsatsen av studien, som pågått sedan 2011, är att det som spelar mest roll är frekvent exponering för naturen i olika miljöer, särskilt under fysisk aktivitet. I den grupp som rapporterade hög exponering för naturen både i vardagslivet och under motion rankades den psykiska hälsan högre. Det räcker alltså inte att enbart komma i kontakt med naturen i ett sammanhang, den behöver återkomma regelbundet i vardagslivet och gärna även under motion.

– Det verkar som att uppfattningen av naturen måste kombineras i olika miljöer för att ge effekt på den psykiska hälsan. säger Isabelle Doré, professor vid Université de Montréal.

”Riktar uppmärksamheten utåt”

Forskarna tror att den positiva effekten beror på att utomhusvistelse i naturen ”riktar uppmärksamheten utåt – mot exempelvis fågelsång och lövprassel – snarare än inåt mot kroppsliga känslor som trötthet”.

Precis som i många andra delar av västvärlden är tillgången till naturområden skevt uppdelade i samhället. Över lag har välbärgade personer mer natur i närheten och lättare att ta sig till natur. Isabelle Doré vill därför se ökad tillgång till avlägsna naturområden genom samhällsprogram som skolutflykter, samåkning och utrustningslån, men även att det satsas mer på lokala naturupplevelser.

– Man behöver inte vara djupt ute i naturen för att höra och känna den. En stadspark kan få människor att röra på sig och öka deras välbefinnande, säger Isabelle Doré.

Källor: Human Kinetics Journal och Montreals universitet