Forskning om sälar formar framtidens naturturism

mm-3497

Knubbsälen är en livskraftig art på norra halvklotet men den isländska populationen har minskat kraftigt de senaste åren. Foto: Marie Mattsson

Sandra Granquist vid Stockholms universitet har under de senaste åren arbetat med ett projekt om isländska knubbsälar. Hon har bland annat undersökt vad sälarnas föda består av och hur de påverkas av turism som till exempel sälsafari. Resultaten är av stor betydelse för naturturismens utveckling.

I en tid där efterfrågan av naturupplevelser växer i snabb takt, blir frågan om hur djuren påverkas allt viktigare. Sälarter på avlägsna platser som inte är vana vid en frekvent närvaro av människor har i många tidigare studier visat sig bli negativt påverkade av sälskådningsturism på flera sätt. Finns det något sätt att förebygga sådana negativa konsekvenser? Det är något Sandra Granquist frågade sig under sitt avhandlingsarbete om de isländska knubbsälarna.

Fisket – ett stort hot mot arten

Den isländska knubbsälspopulationen minskar drastiskt, och

Sandra Granquist vid Stockholms universitet.

Sandra Granquist vid Stockholms universitet.

man tror att de största hotet utgörs av att sälarna fastnar i fiskenät och trålar vilket ofta leder till att de drunknar. Det har forskats väldigt lite på den isländska populationen, och trots att man inte har tillräckligt med kunskap om deras födovanor är jakt tillåtet eftersom man hävdar att de konkurrerar med fiskenäringen. Sandra Granquist har i ett antal studier undersökt de isländska knubbsälarna, bland annat just vilka fiskar de lever av.

– Det är viktigt att veta vad sälar äter, i och med att det finns mycket konflikter med fiskerinäringen. På Island finns det mycket pengar i sportfisket av lax och öring. I det här projektet var vi speciellt intresserade av hur viktiga dessa arter var för sälarna, berättar hon.

På flera ställen har sälarna sina viloplatser i älvmynningar. Det gör att man länge trott att sälarna befinner sig där för laxens skull. För att ta reda på hur stor betydelse lax och öring har i sälarnas diet använde sig Sandra Granquist och hennes forskarteam av två olika metoder. I det ena projektet tittade de på ben och andra hårddelar i sälarnas spillning, och sedan gjorde de även DNA-analyser på sälspillning för att se vilka olika fiskarters DNA de kunde hitta.

– Det vi kom fram till var att lax och öring inte alls är viktiga bytesarter i knubbsälarnas diet i det område som studien utfördes. Där åt de framför allt tobis, torsk, kolja, sill och lodda.

Studien visar alltså att laxen generellt inte är något viktigt byte för sälarna och att den inte är skälet till att sälarna trivs vid älvmynningarna. Eftersom de isländska knubbsälarna minskat kraftigt i antal de senaste åren och även har betydelse för turismen, innebär detta att det finns skäl att se över hur beståndet förvaltas.

Sälräkning – bättre kännedom ger noggrannare resultat

I en annan studie i projektet undersöktes sälarnas ekologi och deras beteendemönster för att se under vilka förhållanden sälarna går upp på land. De spenderar mest tid på land under den tid de får ungar och då de byter päls, men flera andra faktorer som tidvatten, temperatur och vind är också av betydelse.

– Detta är viktigt för oss forskare att veta eftersom vi baserar våra inventeringar på antalet sälar som vi räknar när de ligger uppe på land, menar Sandra Granquist. Då måste vi veta vid vilka förhållanden det är bäst att utföra inventeringarna.

129A0301

I projektet användes bland annat helikopter för att räkna de isländska knubbsälarna. Foto: The Icelandic Seal Center

Både människor och sälar studerades

Den största delen av avhandlingen handlade om att titta på interaktioner mellan sälarna och turistnäringen. Tidigare fanns i stort sett ingen forskning på hur knubbsälar påverkas av sälskådning från land.  

– Jag undersökte vad den typen av sälsafari har för inverkan på djuren och kom fram till att sälar störs en del av turistgrupper som kommer för att titta på dem. Det syns direkt på sälarnas beteende; de blir mer vaksamma och oroliga. Vi fann också att sälarna flyttade sig till skär längre bort från land när det var många turister i området.

LÄS ÄVEN: • Vår guide till svensk naturturism.

Sandra Granquist och hennes team undersökte inte bara sälarnas beteende, utan även hur turisterna själva beter sig under sälsafarier. De såg att turisters beteende påverkar i vilken grad sälarna störs och att lugna, försiktiga rörelser samt en låg röstvolym gjorde sälarna mindre oroliga. Detta ledde till ytterligare en studie, där de tittade på om man kunde påverka människors beteende genom att informera om hur man skulle uppföra sig för att minimera störningsrisken. Metoden visade sig ha en effekt; genom informationsskyltar kunde de få turisterna att visa större respekt för sälarna. Dessa resultat innebär att det är möjligt att utforma en naturturism där djurlivet slipper lida negativa konsekvenser, vilket är av stor vikt för förvaltningen av naturturism i framtiden.

mm-knubbsal

En mer reglerad naturturism kan gynna både turister och sälar. Foto: Marie Mattsson

Kunskap mer effektivt än uppmaningar

Sandra Granquists studie har fått en del uppmärksamhet eftersom de arbetat lite annorlunda jämfört med hur man vanligtvis gör när man undersöker turisters beteende.

– I det här projektet har vi arbetat med en forskning som kombinerar naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det jag som biolog gjorde var att applicera de metoder som jag vanligtvis använder på djur, på människor i det här fallet. Oftast använder man inte empiriska experiment inom turistforskning, utan intervjuer eller enkäter, vilket inte nödvändigtvis stämmer överens med deras faktiska beteende.

För första gången kunde de också visa att typen av information är av stor betydelse för att påverka och förändra människors beteende. De utvecklade en modell för att kombinera resultat från olika områden inom forskarvärlden och hur resultat kan kommuniceras till allmänheten, något som Sandra Granquist tycker att det görs alldeles för lite av i dagsläget.

– Om man får en förklaring och en bakgrund till varför man rekommenderar att ett speciellt beteende bör undvikas istället för att man bara får veta att man inte bör utföra ett beteende, utan förklaring till varför, så är det större chans att man följer rekommendationen. Det har vi visat empiriskt. Det är viktiga resultat, menar Sandra Granquist. Inte bara för den framtida naturturismen utan för flera andra områden där den här informationen kan användas.


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.