FN uppmanar Sverige att inte tillåta gruva nära världsarv

De senaste två veckorna har kommittén som ansvarar för genomförandet av FN:s Världsarvskonvention haft möte i Paris för att diskutera och ta beslut som berör världsarven. Detta inkluderar beslut om nomineringar till nya världsarv och granskning av befintliga världsarv, vilket kan inkludera begäran att staterna vidtar åtgärder när områden inte förvaltas tillräckligt eller hotas. 

På agendan stod bland annat det svenska världsarvet Laponia. FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation (Unesco), som förvaltar Världsarvskonventionen, beslöt sig för att inleda en övervakning av Laponia efter att regeringen beviljade en bearbetningskoncession till brittiska gruvbolaget Beowulf Mining för en järnmalmsgruva i Gállok, som ligger intill världsarvet. 

Laponia är ett av Europas största sammanhängande naturområden. Det utsågs till ett så kallat ”mixed heritage site” 1996. Detta innebär att det skyddas både för dess natur- och kulturella värden. I Laponias fall så är det dess natur och status som ett samiskt kulturlandskap som gör att den fått världsarvsstatus, främst för den traditionella rennäringen som sker i området. Enligt flera av samebyarna i området så hotas renarnas flyttleder såväl som vinterbetesmarket av gruvplanerna. Dessutom förväntas påverkan på renarnas mat från exempelvis damm och ytterligare hot från övrig infrastruktur som gruvverksamheter medför.

Gruvplaner hotar världsarvet 

Under våren 2024 genomfördes Unesco ett platsbesök till Laponia, där de talade med nationella och lokala myndigheter, samiska organisationer och aktörer inom gruvsektorn. Slutsatserna publicerades i en rapport, som släpptes i juli 2025. 

Övervakningsrapporten fastställde att de aktuella gruvplanerna skulle komma att utgöra så pass stor inverkan på den traditionella rennäringen, att det därmed skulle hota essensen av Laponias världsarvstatus som ett samiskt kulturlandskap. Alltså menade Unesco att oavsett insatser för att begränsa påverkan på renskötseln, vilket var ett villkor av bearbetningskoncessionen, så skulle gruvan komma att hota livskraften i Laponias fortsatta rennäring, och därmed världsarvstatus. 

Utöver hotet från gruvplanerna, så framhävde rapporten den oro som tidigare lyfts av FN:s rapportör för urfolksrättigheter att inget fritt och informerat förhandssamtyckte (FPIC) har givits för gruvprojektet. 

Gruvbolaget Beowulf Mining har påstått att gruvan inte kommer ha någon stor påverkan på världsarvet. 

– Vi tror inte att verksamheten kommer att ha någon direkt påverkan på Laponia och eventuella indirekta effekter kommer att vara mycket begränsade, berättade VD Ed Bowie för SVT Sápmi i augusti 2024 inför platsbesöket.

Beslutet: ”Ge inte tillstånd till gruvan”

I beslutet som antogs av världsarvskommittén uppmanas Sverige att inte ge miljötillstånd för gruvan, vilket i praktiken betyder att Sverige ombeds sätta stopp för gruvplanerna. Världsarvskommittén bad även Sverige att förstärka skyddet av flyttleder och vinterbetesmarker för renar, samt ta fram en strategi för hållbar utveckling i område i samråd med samebyarna.

I beslutet upprepade världsarvskommittén sin tidigare begäran att framtida prövningar om gruvtillstånd och större infrastruktur- och industriprojekt i området ska garantera samiska urfolksrättigheter med fritt och informerat förhandssamtyckte (FPIC), i enlighet med internationella lagar och standard. Dessa övriga projekt ska Sverige även analysera de samlade konsekvenserna av, enligt beslutet.

– Unesco tycker att det är viktigt att man gör konsekvensbedömning för att säkerställa att det inte blir många olika projekt som sammantaget ger omfattande konsekvenser för världsarvet, berättar Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet, för DN.  

Sverige har fram till den 1 februari 2026 på sig att lämna in en uppdaterad rapport om hur de bevarar världsarvet, samt hur de genomför punkterna i beslutet. Till DN har kulturminister Parisa Liljestrand (M) skrivit att de kommer att analysera rekommendationerna. 

Skulle Laponia förlora sin status som världsarv så blir det första gången det sker i Sverige.