Fler silor ska bli hem åt pilgrims­falkar

Pilgrimsfalkar lever i många städer runt om i världen. Där har de lyckats byta klippavsatser mot språng, fönstergluggar och avsatser på höga byggnader och jagar stadslevande duvor, starar och måsfåglar som föda. Det sker även i Sverige till viss del (läs mer i tidigare artikel). Här har pilgrimsfalkarna visat sig ha en viss vurm för silos – de höga cylinderformade byggnader som ofta används för att lagra spannmål och som är strategiskt placerade runt om i landet.

I Västerås har det till exempel häckat pilgrimsfalkar på en silo vid tågstationen i ungefär tio års tid (läs mer). Även i Helsingborg, Halmstad och på andra platser har världens snabbaste fågel valt silor som sina boplatser. Det är något som eldsjälarna i projektet Pilgrimsfalk Sverige tagit fasta på. För 1,5 år sedan togs initiativ till ett samarbete med Lantmännen Fastigheter, som äger 20-30 silor runt om i landet.

– Vi på BirdLife Sverige bistår med råd och expertis, och Lantmännen Fastigheter bekostar bygget av holkar utöver att de upplåter platser där fåglarna kan häcka. Tillsammans utvärderar vi lämpliga fastigheter och anpassar åtgärderna därefter för att skydda hotade arter såsom bland annat pilgrimsfalkar, sa Mia Ericsson, projektavdelningsansvarig på BirdLife Sverige, när samarbetet utannonserades.

Insatser för biologisk mångfald på fastigheter

Lantmännen fastigheters hållbarhetsansvarige Henrik Nilsson berättar att på deras ungefär 150 fastigheter har de som mål att göra något för den biologiska mångfalden, men vad som görs beror på förutsättningarna på platsen. En av fastigheterna i Falkenberg hade till exempel 5 000 kvadratmeter gräsmatta som nu såtts med ängsfröer och sköts som en äng. På andra håll är det just pilgrimsfalken som hamnat i centrum. Det är Lantmännen som äger silorna som pilgrimsfalkarna valt att häcka på i Västerås, Helsingborg, Hedemora, Kumla och Köping.

– Initiativet tog sin början i Västerås där den lokala fågelföreningen hade god kontakt med en av mina kollegor som jobbade på silon, vilket ledde till att holken sattes upp. För ungefär ett och ett halvt år sedan tog vi, tillsammans med BirdLife, nästa steg genom att strukturera och formalisera arbetet för att skapa långsiktighet. Målet är att engagemanget ska kunna leva vidare även om personer byts ut, och vi lägger stor vikt vid att säkerställa en trygg arbetsmiljö och hantera eventuella risker, förklarar Henrik Nilsson.

Varför har ni bestämt er för att göra de här insatserna för pilgrimsfalken?

– Som hållbarhetsansvarig jobbar jag mycket med energiprojekt och att reducera CO₂, och biologisk mångfald är ett annat stort fokus. Vi har en person på Lantmännens centrala forsknings- och utvecklingsavdelning som är väldigt kunnig avseende fåglar, och som kunde bistå med expertis som inkluderade ett Lantmännen-perspektiv. Satsningen på fåglar är en del av vår biologisk mångfaldsstrategi och min ambition är att vi ska göra något kopplat till biologisk mångfald på alla våra fastigheter. Vi är ofta närvaro på mindre orter runt om i hela landet och så vidare – där det finns goda möjligheter att göra skillnad.

Finns det från ert perspektiv några fördelar med att ha pilgrimsfalkar kring silorna?
– Det är framför allt att det skapar engagemang. Även den minst intresserade kan tycka att det är kul med fakta om pilgrimsfalken – att det är världens snabbaste djur, hur den jagar och så vidare.

Henrik Nilsson berättar också att där det finns spannmål finns det också ofta stora flockar av duvor. Vid silor finns det ofta en del spannmålsrester och därmed också duvor för falkarna att jaga.

– Det är långt ifrån alla duvor som blir föda, och pilgrimsfalkarna bidrar till att hålla nere antalet.

Sveriges silor kan bli lämpliga häckningsplatser

I dagsläget finns det ingen uttalad plan om hur många av Lantmännens silor som ska ha en falkholk. Henrik Nilsson påpekar att det inte är någon vits att sätta upp holkar om det inte finns falkar i närheten, men tillsammans med lokala fågelföreningar avgörs var det är lämpligt. Efter holken i Hedemora har en holk i Kumla restaurerats och Lantmännen har löpande dialog med Pilgrimsfalk Sverige om var de kan behövas härnäst. Förhoppningen är att landets pilgrimsfalkar framöver ska kunna hitta fler lämpliga häckningsplatser med närhet till sina bytesdjur.