Fler än 4 av 5 vill se 30 procents skyddad natur till 2030
Det finns ett oerhört starkt stöd i världen för att vi ska skydda mycket mer natur och folk vill ha ordentligt skydd – inga ”pappersparker”.
Naturreservat.
Det är värt att komma ihåg att den miljöpolitik som förs av vår nuvarande regering verkligen inte har något brett stöd. Tidigare undersökningar har visat att svenska folket vill se betydligt kraftigare klimatinsatser från staten, landsbygdsbor visar starkt stöd för rovdjur, det finns ett starkt stöd för att skydda 30 procent av Sveriges natur och allt fler svenskar oroar sig för klimatkris och biologisk mångfald.
Nu visar även en ny studie från Göteborgs universitet, som mätt opinionen i åtta länder på fem kontinenter, att det finns ett starkt stöd för det globala 30–30-målet om biologisk mångfald. Det vill säga att 30 procent av jordens land, hav och vattendrag ska vara skyddade till år 2030. I snitt är hela 82,4 procent av de tillfrågade för detta.
– Det är ett av de mest ambitiösa miljöavtal som någonsin förhandlats fram och kallas ibland för ”naturens Parisavtal”, eftersom det har en liknande symbolisk och praktisk tyngd för biologisk mångfald som Parisavtalet har för klimatet. Vår forskning visar att det finns ett brett stöd för att målet ska uppnås, säger Patrik Michaelsen, postdoktor i statsvetenskap.
Starkt stöd trots ökade kostnader
Opinionsundersökningen gjordes med 12 000 personer i Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA under 2024. I dagsläget har Sverige skyddat ungefär 15 procent medan Argentina, Indien och Sydafrika ligger på ungefär 10 procent skyddad natur.
Av de undersökta länderna var det dock i Sverige som stödet var lägst, men även här var majoriteten överväldigande; 66 procent. Oerhört få (någon enstaka procent) svarade också att de var emot ett sådant skydd av natur.
– Trots att deltagarna informerades om att ett utökat naturskydd kan innebära kostnader för vissa grupper, som minskad avkastning för lantbrukare, var en stor majoritet positiva till 30–30-målet. Hela 82 procent i de åtta länderna ställde sig bakom att genomföra det. Stödet varierade från 90 procent i Brasilien till 66 procent i Sverige, säger Patrik Michaelsen.
De rika ska betala
De fick också reda på i svaren att det finns ett brett stöd för att rika länder ska ta ett större ansvar för kostnaderna för ett utökat naturskydd.
– I synnerhet finner vi en tydlig konsensus i alla länder i vårt urval om att de flesta kostnaderna för att uppnå 30-30-målet bör bäras av rikare länder, skriver forskarna.
Folk vill inte ha ”pappersparker” – det ska vara riktigt skydd
Men om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder. I allmänhet vill även folk se att skyddade områden placeras där naturvärden är störst. Det bör väga högre än ekonomiska eller sociala hänsyn.
– Det vill säga, människor vill inte ha ”pappersparker” utan anser att miljön är grundläggande även när det gäller avvägningar mot andra viktiga värden, skriver forskarna.
Källor: Göteborgs universitet och PNAS
