Fladdermössens park är räddad – tack vare envis kamp

Det var 2019 som politiker i Tyresö meddelade att det skulle byggas 170-200 bostäder i Amaryllisparken. Kommunen bedömde inte att parken hade ”något specifikt naturvärde som ska bevaras”, men den naturvärdesinventering som beställdes och utfördes visade sig vara väldigt bristfällig. Tyresö Naturskyddsförening och nätverket Tillsammans för Amaryllisparken kunde peka på en anmärkningsvärd lång rad brister. Bland annat har inte parken inventerats på svampar, fladdermöss, mossor och lavar och dessutom utfördes inventeringen i mars när det knappast varit möjligt att se alla möjliga naturvärden.

Protesterna tog fart direkt, men 2022 röstades förslaget igenom i kommunfullmäktige med nöd och näppe. Redan samma år upphävdes beslutet av Mark- och miljödomstolen och sedan dess har det blivit en del turer fram och tillbaka i domstolar om parken, vilket Mitt i rapporterat om.

Till slut kom ett glädjebesked

Men nu är det över. Den 9 maj 2025 upphävde Mark- och miljööverdomstolen kommunens beslut från 2022 att anta detaljplanen. Amaryllisparken är räddad.

Grattis Denise Persson, drivande i nätverket Tillsammans för Amaryllisparken! Hur känns det?
– Det känns bra, det var dock väntat att domen skulle landa där den landade. Men såklart, vilken seger ändå!

Det är en lång kamp som ni fört mot kommunens byggplaner i parken – vad skulle du säga föll avgörandet till slut?
– Det var mina inventeringar av fladdermössen i parken som fällde avgörandet, prövningstillståndet fick vi nog mycket också för att artskyddet och fladdermössen inte alls hade berörts i den lägre instansen. När prövningstillståndet till sist kom, så togs mina rapporter äntligen i beaktan och det var däri avgörandet låg.

Heltidsjobb som är väl värt tiden

Skulle du säga att det kan vara bra att fokusera på fladdermöss i liknande fall för att skydda ett område?
– Rent generellt så skulle jag nog vara lite försiktig med att säga att man ska fokusera på fladdermössen i detaljplaner, det beror ju förstås helt på om det finns fladdermöss och fladdermössen är där frekvent, samt vilken typ av område man har. Om man har gammal skog och mycket mörka partier, mycket hålträd och regelbundna besök av fladdermöss som födosöker är det absolut värt att kräva en inventering av kommunen, det ska kommunen göra som en försiktighetsåtgärd om inte annat. I den bästa av världar borde det vara standard med att man utreder fladdermöss precis som andra artgrupper i framtagandet av nya detaljplaner. Helst innan detaljplanen kommit på plats förstås, för att få en bättre överblick vilka områden som lämpar sig för exploatering så att man kan välja rätt områden från början.

Har du några andra tips till andra i en liknande situation som försöker rädda sin närnatur?
– Det krävs väldigt mycket arbete och engagemang av en person som ska driva det här, det är inget som händer utan att du lägger ner tid på det. Knyt kontakter med politiker som står på din sida, läs på juridiken, den kommer till nytta i det senare skedet, lär dig leta skyddsvärda arter och ta hjälp av expertkompetens! Nischa gärna in dig på något som är skyddsvärt, driv några få men extremt viktiga punkter som täcker många aspekter, jag tänker då främst på ekosystemtjänster som luft, rekreation, nederbörd med mera, säger Denise Persson och tillägger:

– Och framför allt: var beredd på att det kommer vara ett heltidsjobb väl värt att göra, ge inte upp! När det är tungt, fokusera på målet!