Faran och oron för fallande träd

2025 avslutades med att stormen Johannes drog in över landet. Skogsstyrelsen bedömer att det troligtvis är den mest omfattande stormen som drabbat Sverige de senaste tio åren sett till skador på skog. Ungefär 10 miljoner skogskubikmeter kan ha fallit, framför allt i Dalarnas och Gävleborgs län.

Stormen är en bra påminnelse om faran att vara ute i skogen när det blåser storm och att man bör ha respekt för fallande träd. Men rent statistiskt är det väldigt få som skadas eller dör av fallande träd i Sverige.

Media rapporterar oftast om när det sker och en genomgång år för år i mediadatabasen Retriever ger en fingervisning. 2025 dog en kvinna i 70-årsåldern när ett träd träffade hennes bil och en skogsarbetare dog i oktober sedan han klämts av ett fallande träd. Under 2024 hittas inga artiklar alls. 2023 omkom en pojke i samband med trädfällning och en skogsarbetare. 2022 finns ett fall. 2021-2019 verkar det inte finnas några dödsfall alls.

Färre än ett dödsfall vartannat år

Av dessa fem fall på sju år är det bara två som skett när träd fallit av sig självt (och inte avverkats). Det är med andra ord extremt sällsynt att folk dör av fallande träd. Något fler skadas, vilket det också ofta rapporteras om i media – åtminstone om det gäller privatpersoner som inte arbetar i skogen. Förutom skador på människor kan de materiella skadorna bli betydande om träd faller över hus eller bilar.

Att det dör långt mindre än en person per år i Sverige är en statistik som stämmer relativt väl med undersökningar från andra delar av världen.

Statistik från andra länder

National Tree Safety Group i Storbritannien har undersökt risken för allmänheten med fallande träd och kom fram till att den är ”extremt låg”. Risken att dödas av fallande träd eller grenar är ungefär en på tio miljoner under ett givet år. För icke-dödliga skador i Storbritannien är antalet olycksfall och akutfall cirka 55 per år. Detta i ett land med nästan 70 miljoner invånare. Det kan jämföras med att 10 900 personer skador sig i barngungor och 2 200 av soptunnor varje år.

I en annan studie undersöktes 13 884 traumapatienter (yttre fysiska skador) som togs in på John Hunter Hospital i Australien mellan 2013 och 2021. 37 av dem (0,27 procent) hade trädrelaterade skador. Sexton av dem hade skadats medan de fällde eller beskar träd – alla dessa var män. 37,5 procent av dem behövde intensivvård, men ingen skadades dödligt. Bland övriga 21 skador som involverade träd var 76 procent av de drabbade män och de var i snitt 50 år gamla.

I USA, mellan 1995 och 2007, inträffade 407 dödsfall till följd av trädolyckor, detta i ett land med ungefär 300 miljoner invånare under den perioden. Vanligast var vid starka vindar, cyklon eller tornado (56 procent), följt av åskväder (41 procent), samt snö och is (3 procent). Att inte vara i närheten av träd när det blåser kraftigt, blixtrar eller ligger tung snö på grenarna skulle med andra ord i stort sett eliminera risken för dödsfall. Av dessa dödsfall var dessutom 44 procent kollisioner med ett fordon. Antingen när ett träd föll över fordonet eller att ett fordon körde in i ett träd som fallit över vägen.

Insatser minskar risken

En av anledningarna till att inte fler skadas eller omkommer av träd är också att det görs insatser mot träd som riskerar att falla. En som jobbat länge med skötsel av naturområden och att hantera just sådana här riskträd är Dan Andersson. Sedan fyra år är han trädansvarig i Sundbybergs kommun i Stockholm och har tidigare bland annat jobbat många år på Skogsstyrelsen. Förutom lång erfarenhet har han även C-kort för motorsåg vilket innebär att han har utbildat sig i avancerad trädfällning och nedtagning av riskfyllda träd.

Just nu jobbar han mycket i Igelbäckens naturreservat i Stockholm. Han betonar att det är viktigt att folk ska våga gå i skogen, men berättar också att man ska ha respekt för fallande träd. Det har han själv många exempel på.
– En del träd är farliga. Det råder det inget tvivel om. Jag var tio sekunder från att ha kunnat skadats i somras. Jag körde förbi ett ställe, stannade till och skulle veva ner rutan och prata med en person. Då small det till som ett gevärsskott. Jag tänkte: ”vem är det som skjuter nu?” Men det var en grov asp som gick av på mitten. Spetsdelen av trädet föll rakt ner på vägen där jag hade kört tio sekunder tidigare. Det hade kunnat sluta i en katastrof, berättar Dan Andersson.

Viktigt att ”läsa” träd

För att minska risken gäller det att kunna ”läsa” träd och det är något som kräver erfarenhet.
– Träd som lutar är inte nödvändigtvis farliga, men om man ser att de är rotbrutna – att rötterna lyfter på andra sidan – då blir det farligt när trädet väl ramlar omkull.

Faran varierar dock kraftigt med väder och vind. Att gå i skogen en dag med ”normalt” väder är ingen fara. Men man ska helt enkelt inte gå i skogen när det blåser storm. Det kan gå snabb när träd eller tunga grenar faller. Man har inte alltid en chans att hinna undan.

Men riskerna ökar också med andra extremväder, som blir allt vanligare i klimatkrisens spår.
– Den här sommaren var extrem. Jag har aldrig varit med om maken. Vi hade flera hundra farliga träd att hantera. Det var många aspar som föll – de gick av på mitten.

Vad beror det på?
– Det hänger ihop med att cellerna (vakuolen) i trädet krymper vid extrem torka (turgortrycket minskar). När cellerna krymper försvagas trädet. Sedan, när det kommer mycket regn, börjar de ytliga rötterna – som nästan varit uttorkade – paniksuga upp vatten. Då kan det handla om 300–400 liter vatten som snabbt transporteras upp i kronan. Cellerna i mitten av stammen hinner inte anpassa sig tillbaka, och då får man en försvagning. Det kan smälla till, och trädet går av på mitten.

Gäller detta framför allt aspar?
– Det verkar som att aspar är väldigt känsliga för det. Vi har haft några björkar som gått av på samma sätt, men det är inte alls lika vanligt. Tallar har inte den risken på sommaren. De är mer utsatta på vintern vid snöbrott, när torra grenar belastas av snö.

Att aspar och andra träd faller plötsligt efter perioder av torka följt av kraftigt regn – det låter som att detta kommer bli vanligare med klimatförändringarna – det är ju sådana scenarion som vi kommer få oftare och kraftigare enligt SMHI.
– Absolut, det tror jag.

Träd som föll efter inspektion

Dan Andersson poängterar att det ibland kan vara svårt att läsa träden. Han minns vid ett tillfälle när de undersökt en stor ask som stod nära ett hus. De kunde inte se något fel på den. Det var mycket löv kvar och full krontäckning. Efter en kraftig storm stod asken fortfarande kvar, men faran var tydligen inte över.
– Ett par dagar efter stormen gick den omkull och slog sönder fem balkonger och gjorde ett stort hål i taket på ett fyravåningshus. Det hände mitt i natten, som tur var var ingen ute på balkongerna. Ingen skadades den gången. Men visst – träd kan vara farliga. Det är enorma krafter.

Dan Andersson berättar att förutom att vara ute i skogen under stormar så är det också en stor risk att arbeta i skog med för lite kunskap. Många skador och dödsolyckor sker i samband med arbete med motorsåg och ofta i skog som fällts av stormar. Med dagens stora trädplanteringar med träd i samma ålder skapas vindkorridorer som gör att det mesta faller när stormen slår till. I en naturskog finns en dynamik med träd i olika åldrar, storlekar och arter som bromsar vinden.

Stormfällda träd en stor risk

Att ge sig ut och såga bland stormfällda träd kan vara väldigt farligt. Många skogsägare går ut efter en storm och börjar ta hand om stormfälld skog och det är där de flesta olyckor inträffar för de har ofta ingen utbildning i hur man hanterar farliga träd.
– I områden där träd ligger kors och tvärs, ligger de böjda, ”i spänn”. Sätter man motorsågen i dem utan att veta vad man gör – det är där olyckorna händer om man inte är noggrann, försiktig och har lärt sig tillräckligt på motorsågskurserna.

Han berättar om en kompis som stod fel placerad när han skulle såga i ett träd som låg spänt efter en storm. Det är så stora krafter och när det släpper går det fort. Kompisens ben slogs av när spänningen i trädet släppte. Det blev som en råttfälla. Dan har också själv varit med om stora grenar som rasat ner i närheten av honom.

I stadsmiljö sägs det ofta att träd tas ner av säkerhetsskäl, till exempel på grund av röta eller svampangrepp. Ibland känns det som att det är ett svepskäl när stubben inte visar minsta spår av röta efteråt.
– Det är både och. Det förekommer. Men jag har också varit med om träd som varit totalt rötangripna. Ibland är det nästan så att de ramlar omkull av sig själva. Ett bra sätt är att använda tillväxtborr och borra ut en kärna. Då ser man om trädet är friskt en bit in eller om det bara är luft eller röta. Är det rötat inuti kan det vara farligt, särskilt när ett stort träd lutar. Det är enorma krafter.

Trädhantering för biologisk mångfald

Om man tar ner träd eller stora grenar – vad rekommenderar du att man gör med materialet ur ett biologisk mångfalds-perspektiv?
– Det ska ut i skogen som död ved. När jag tog över Igelbäckens reservat var det städat där – ingen död ved alls. Jag har lagt ut enorma mängder död ved. Effekten kommer snabbt: arter som kandelabersvamp, koralltaggsvamp, brandticka, rynkskinn och ullticka har ökat.

Jobbar ni med högstubbar?
– Ja. Vi har död ved i alla former. Aspar som gått av låter vi stå kvar som högstubbar om de inte är farliga. Det blir bra häckningsmiljöer, till exempel för gröngöling.

De jobbar också med vedkomposter, som fungerar ungefär som insekthotell. De slår ner grova stammar i marken, ofta med sand runtom. Det blir till insektshotell utan att man behöver borra hål. Det tar de vedlevande insekterna hand om själva och det har fungerat väldigt bra. Fast det bästa är om man använder lövved och det är bra om man borrar hål också gärna med lite olika borrstorlekar.

Allmänna råd

Har du några råd till allmänheten om hur man bör tänka kring att vistas i skogen med tanke på risken för fallande träd?
– Man ska inte vara rädd för naturen. Men vid extrem torka följt av mycket regn, och framför allt när det blåser storm, ska man vara försiktig. Gå inte ut i skogen under storm. Rotvältor kan ligga över andra träd i konstiga spännlägen, och det är extremt farligt. Om man som skogsägare sätter sågen i ett sådant träd på fel sätt kan det sluta illa.

Källor: National Tree Safety Group, Springer Nature och Wiley