Fågelskådning verkar hjälpa mot hjärnans åldrande
En ny studie visar att det kan vara hälsosamt att lära sig känna igen fåglar.
Fågelskådning.
Precis som resten av våra kroppar kan våra hjärnor hålla sig fräschare längre om de sköts rätt. Att lära sig en ny färdighet och öva på ny kunskap omorganiserar hjärnan. Det stärker och effektiviserar relevanta nervbanor, så kallad neuroplasticitet. Denna neuroplasticitet kan dessutom skydda mot åldersrelaterad kognitiv försämringen – hjärnan blir bättre på att försvara sig mot åldrande och anpassa sig till skador.
Personer som är skickliga inom olika områden visar strukturella förändringar i vissa hjärnregioner. Det gäller professionella musiker och personer som kan många språk, men det gäller även duktiga fågelskådare. Det har Erik Wing vid York University i Kanada och hans kollegor kommit fram till efter att ha undersökt 48 hobbyfågelskådares hjärnor.
Fågelexperter aktiverar andra delar av hjärnan
Deltagarna i studien var mellan 22 och 79 år gamla. Hälften av dem var experter och hälften nybörjare, men annars likartade när det gällde kön, ålder och utbildning. De två grupperna fick göra ett memory-liknande test där de fick se en bild på en fågel i mindre än 4 sekunder och därefter försöka identifiera samma fågel i en av fyra bilder på likartade fåglar.
Experterna var som väntat bättre än nybörjarna på att identifiera arterna (de klarade ungefär dubbelt så många bilder). Men det som var intressant var att experternas hjärnaktivitet ökade i tre hjärnregioner som inte nybörjarna aktiverade. Dessutom var dessa regioner, som är involverade i objektidentifiering, visuell bearbetning, uppmärksamhet och arbetsminne, bättre organiserade och komplexa hos experterna.
Inte samma effekt av åldrande
Just i dessa områden brukar den strukturella komplexiteten och organisationen i hjärnan minska med åldern, men nedgången var mindre hos erfarna fågelskådare.
– Det tyder på att upprätthållande av hjärnaktivitet med vissa specialiserade förmågor också är kopplat till minskade effekter av åldrande. Det är en idé som har funnits ganska länge, men den är något omstridd. Denna artikel tillför ytterligare ett bevis som talar för konceptet, säger Robert Zatorre vid McGill University i Kanada, till New Scientist.
Effekterna är inte exklusiva för fågelskådning. Andra hobbyer med liknande krav på färdigheter förväntas ge samma resultat. Man kan tänka sig att exempelvis botaniker, entomologer och bryologer skulle visa liknande trender. Poängen är att det verkar vara bra för våra hjärnor att ”nörda ned sig” i ett ämne och därefter fortsätta hålla kunskaperna vid liv.
Forskarna betonar dock att det skulle kunna vara så att dessa personer redan hade strukturella förändringar i hjärnan innan de blev experter på fåglar.
Källor: New Scientist och The Journal of Neuroscience
